Femte Moseboken 8:1-10
Femte Moseboken 8:1-10 nuBibeln (NUB)
Håll troget alla de lagar som jag idag ger dig, för att ni ska få leva och föröka er och lägga under er det land som HERREN lovade era förfäder. Kom ihåg hur HERREN, din Gud, ledde dig genom öknen i fyrtio år, hur han ödmjukade och prövade dig för att se om du tänkte följa hans bud eller inte. Han ödmjukade dig genom att låta dig gå hungrig för att sedan mätta dig med manna, något som varken du eller dina förfäder kände till. Han ville få dig att inse att människan inte lever bara av bröd utan av alla de ord som utgår ur HERRENS mun. Under dessa fyrtio år blev inte dina kläder slitna och dina fötter svullnade aldrig. Du ska inse att HERREN, din Gud, fostrar dig som en far fostrar sin son. Lyd HERRENS, din Guds, bud! Vandra på hans vägar, frukta honom för HERREN, din Gud, leder dig in i ett gott land, ett land med bäckar och källor med friskt vatten som flödar fram i dalar och på höjder; ett land där det finns vete och korn, druvor och fikon, granatäpplen, oliver och honung. Det är ett land där det finns gott om mat och där ingenting saknas. Det är ett land där det finns järn i stenarna och koppar i bergen. När du har mat i överflöd, ska du tacka HERREN, din Gud, för det goda land han har gett dig.
Femte Moseboken 8:1-10 Bibel 2000 (B2000)
Hela den lag som jag i dag ger dig skall ni troget följa för att få leva och bli talrika och komma till det land som Herren med ed har lovat era fäder och ta det i besittning. Tänk på hela den väg som Herren, din Gud, har låtit dig vandra under dessa fyrtio år i öknen, för att tukta dig och sätta dig på prov, för att utröna om du är beredd att hålla hans bud eller inte. Han tuktade dig med hunger och lät dig äta manna, något som varken du själv eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan inte lever bara av bröd utan av alla ord som utgår från Herren. På dessa fyrtio år blev dina kläder aldrig utslitna, och dina fötter svullnade inte. Besinna att Herren, din Gud, fostrar dig som en man fostrar sin son. Du skall hålla Herrens, din Guds, bud, så att du vandrar hans vägar och fruktar honom. När Herren, din Gud, för dig in i ett rikt land med bäckar, källor och vattenådror som springer fram ur berg och dalar — ett land med vete och korn, med vinstockar, fikonträd och granatträd, med dignande olivträd och med honung, ett land där du inte skall behöva äta torftigt eller lida brist på någonting, ett land där stenarna innehåller järn och där du kan bryta koppar ur bergen — och du då äter dig mätt, skall du prisa Herren, din Gud, för det rika land han har gett dig.
Femte Moseboken 8:1-10 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Alla de bud som jag i dag ger dig skall ni vara noga med att följa för att ni må leva och bli talrika, och för att ni må komma in i och ta i besittning det land som HERREN med ed har lovat era fäder. Kom ihåg hur HERREN, din Gud, i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte. Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han gav dig manna att äta, en mat som varken du eller dina fäder kände till, för att han skulle lära dig förstå att människan lever inte bara av bröd, utan av allt som utgår från HERRENS mun. Dina kläder blev inte utslitna och din fot svullnade inte under dessa fyrtio år. Du skall veta i ditt hjärta att HERREN, din Gud, fostrar dig, så som en man fostrar sin son, och du skall hålla HERRENS, din Guds, bud så att du vandrar på hans vägar och fruktar honom. Ty HERREN, din Gud, för dig in i ett gott land, ett land med vattenbäckar, källor och djupa vatten som flödar fram i dalar och på berg. Det är ett land med vete och korn, med vinstockar, fikonträd och granatträd, ett land med ädla olivträd och med honung, ett land där du inte skall äta ditt bröd i fattigdom och där ingenting skall fattas dig, ett land där stenarna är av järn och där du skall bryta koppar ur bergen. Du skall äta och bli mätt, och du skall prisa HERREN, din Gud, för det goda land han har gett dig.
Femte Moseboken 8:1-10 Karl XII 1873 (SK73)
All de bud, som jag bjuder dig i dag, skolen I hålla, att I gören derefter; på det I mågen lefva och förökas, och komma in, och intaga det land, som Herren edra fäder svorit hafver; Och skall tänka på allan den väg, genom hvilken Herren din Gud dig ledt hafver, i dessa fyratio åren i öknene; på det han skulle späka och försöka dig, att kunnigt skulle varda hvad i dino hjerta var; om du hölle hans bud eller ej. Han späkte dig och lät dig hungra, och spisade dig med Man, det du och dine fäder intet känt hade; på det han skulle låta dig veta, att menniskan lefver icke allenast af bröd, utan af allt det af Herrans mun går. Din kläder äro intet förslitne på dig, och dine fötter äro intet svullnade i dessa fyratio år. Så finner du ju i dino hjerta, att Herren din Gud dig lärt hafver, såsom en man lärer sin son. Så håll nu Herrans dins Guds bud, att du vandrar i hans vägar, och fruktar honom. Ty Herren din Gud förer dig uti ett godt land; i ett land, der bäcker, och brunnar, och djup uti äro, hvilke utmed bergen och inpå slättena flyta; Ett land, der hvete, korn, vinträ, fikonträ och granatäple uti äro; ett land, der oljoträ och hannog uti växer; Ett land, der du skall hafva bröd nog till att äta, der ock intet fattas; ett land, hvilkets stenar äro jern; der du ock koppar utu bergen hugger. Och när du ätit hafver och äst mätt, att du då lofvar Herran din Gud, för det goda land, som han dig gifvit hafver
Femte Moseboken 8:1-10 Svenska 1917 (SVEN)
Alla de bud som jag i dag giver dig skolen I hållen, och efter dem skolen I göra, för att I mån komma in i och taga i besittning det land som HERREN med ed har lovat åt edra fäder. Och du skall komma ihåg allt vad som har skett på den väg HERREN, din Gud, nu i fyrtio åt har låtit dig vandra i öknen, för att tukta dig och pröva dig, så att han kunde förnimma vad som var i ditt hjärta: om du ville hålla hans bud eller icke. Ja, han tuktade dig och lät dig hungra, och han gav dig manna att äta, en mat som du förut icke visste av, och som icke heller dina fäder visste av; på det att han skulle lära dig förstå att människan lever icke allenast av bröd, utan att hon lever av allt det som utgår av HERRENS mun. Dina kläder blevo icke utslitna på dig, och din fot svullnade icke under dessa fyrtio år. Så skall du då förstå i ditt hjärta att HERREN, din Gud, fostrar dig, såsom en man fostrar sin son; och du skall hålla HERRENS, din Guds, bud, så att du vandrar på hans vägar och fruktar honom. Ty HERREN, din Gud, låter dig nu komma in i ett gott land, ett land där vattenbäckar, källor och djupa vatten flöda fram i dalar och på berg, ett land med vete och korn, med vinträd, fikonträd och granatträd, ett land med ädla olivträd och med honung, ett land där du icke skall äta ditt bröd i torftighet, där intet skall fattas dig, ett land vars stenar innehålla järn, och ur vars berg du skall bryta koppar. Där skall du äta och bliva mätt, och du skall så lova HERREN, din Gud, för det goda land som han har givit dig.
Femte Moseboken 8:1-10 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Alla de bud som jag i dag ger dig ska ni vara noga med att följa, så att ni får leva och bli talrika och får komma in i och besitta det land som HERREN med ed har lovat era fäder. Kom ihåg hur HERREN din Gud i fyrtio år ledde dig hela vägen i öknen för att ödmjuka dig och pröva dig och så lära känna vad som var i ditt hjärta, om du skulle hålla hans bud eller inte. Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och han lät dig äta manna, något som varken du eller dina fäder kände till. Han ville lära dig att människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från HERRENS mun. Dina kläder blev inte utslitna och din fot svullnade inte under dessa fyrtio år. Du ska veta i ditt hjärta att HERREN din Gud fostrar dig, så som en man fostrar sin son. Och du ska hålla HERREN din Guds bud så att du vandrar på hans vägar och fruktar honom. HERREN din Gud för dig in i ett gott land, ett land med vattenbäckar, källor och djupa vatten som flödar fram i dalar och på berg. Det är ett land med vete och korn, med vinstockar, fikonträd och granatträd, ett land med ädla olivträd och honung, ett land där du inte ska äta ditt bröd i fattigdom och där inget ska fattas dig, ett land där stenarna är av järn och där du kan bryta koppar ur bergen. Du ska äta och bli mätt, och du ska prisa HERREN din Gud för det goda land han har gett dig.
Femte Moseboken 8:1-10 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Alla befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) som jag befallt (hebr. tsavah) er idag ska ni hålla (vakta, skydda, bevara) och göra (leva efter) så att ni får leva och föröka er och gå in i och besätta landet som Herren (Jahveh) med ed lovat era fäder [1 Mos 12:1-315:17-20]. Och du ska komma ihåg alla de vägar som Herren din Gud (Jahveh Elohim) har lett dig dessa 40 år i öknen, att han har ödmjukat dig (tvingade dig att böja dig ner) för att pröva dig, för att veta (ha intim förståelse för, kunskap om) vad som är i ditt hjärta, om du vill hålla (vakta, skydda, bevara) hans budord (tydliga befallningar) eller inte. Och han ödmjukade dig (tvingade dig att böja sig ner) och lät dig lida av hunger och mättade dig med manna [2 Mos 16:31-36] som du inte visste (saknade kunskap om) vad det var, inte heller dina fäder visste (kände till), för att han skulle låta dig veta (få intim kunskap om) att människan inte lever enbart av bröd, utan människan lever av allt som kommer från Herrens (Jahvehs) mun. [Jesus citerar detta ord när han frestas, se Matt 4:4Luk 4:4.] Dina kläder blev inte gamla (slitna) på dig, inte heller fick du svullna fötter dessa 40 år. Och du ska betänka i ditt hjärta att som en man tuktar sin son så tuktar Herren din Gud (Jahveh Elohim) dig. Och du ska hålla (vakta, skydda, bevara) Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), budord (tydliga befallningar) till att vandra på hans vägar och vörda (respektera) honom. För Herren din Gud (Jahveh Elohim) för dig till ett gott land, ett land med vattenbäckar, med källor och djup som forsar fram i dalar och på berg. Ett land av vete och korn och druvor och fikonträd och granatäpplen, ett land av olivträd och honung. [Dessa sju välsignade arterna kallas Shivat HaMinim. Uppräkningen med antalet sju visar på välsignelse och fullhet! I den forntida egyptiska ”Sinuhes berättelse” från omkring 1800 f.Kr. beskrivs sex av dessa sju arter, granatäpple nämns inte.] Ett land utan fattigdom där du ska äta bröd, du ska inte sakna något i det, ett land vars stenar är järn och ur dess berg ska du bryta (gräva) koppar [som används för att ta fram brons]. Och du ska äta och bli mätt och välsigna Herren din Gud (Jahveh Elohim) för det goda land som han gett dig.