Apostlagärningarna 8:14-25

Apostlagärningarna 8:14-25 Nya Levande Bibeln (BSV)

Ryktet om att folket i Samarien hade börjat tro på budskapet om Jesus nådde också Jerusalem. Jesus sändebud skickade därför dit Petrus och Johannes, som genast började be för alla de nya troende att de skulle få Guds heliga Ande. För Guds Ande hade ännu inte kommit och fyllt någon av dem, utan de var bara döpta in i gemenskapen med Herren Jesus. Men Petrus och Johannes la sina händer på dem, och då fick de Guds heliga Ande. När Simon såg att människorna fick Guds Ande genom att sändebuden la sina händer på deras huvuden, erbjöd han sändebuden pengar och sa: "Låt mig också få den här makten, så att människor får Guds heliga Ande när jag lägger händerna på dem." Men Petrus svarade: "Både du och dina pengar ska gå förlorade för alltid, om du tror att man kan köpa Guds gåva! Du har inget med det här att göra, för din inställning till Gud är helt fel. Vänd om från din ondska och be till Herren Jesus, så kanske han förlåter dig dina lömska planer. Jag ser att du fortfarande sitter fast i avgudadyrkan och inte har lämnat ditt onda tänkande." Då ropade Simon: "Be för mig till Herren, så att jag inte drabbas av detta fruktansvärda!" Och sedan Petrus och Johannes hade spridit budskapet om Herren Jesus i Samariens huvudstad och intygat för folket att de själva hade sett och hört allt de berättade, återvände de till Jerusalem. På vägen hem stannade de också i flera samariska byar för att berätta de glada nyheterna om Jesus där.

Apostlagärningarna 8:14-25 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Nu när apostlarna i Jerusalem hörde att [regionen] Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. När de kom dit ner, bad de för dem att de skulle få (ta emot) den helige Ande, för han [Anden] hade ännu inte fallit på (kommit över) någon av dem, utan de hade bara blivit döpta i Herren Jesu namn. Då lade de händerna på var och en av dem, och de fick (tog emot) den helige Ande. [Tidigare hade Johannes tillsammans med sin bror Jakob varit beredd att kalla ner eld från himlen och förgöra folket i en samarisk by, se Luk 9:54. Nu får han i stället vara med och kalla ner den helige Andes eld över de nyfrälsta samarierna.] Men när Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar och sa: ”Ge den kraften till mig också, så att den jag lägger händerna på får (tar emot) den helige Ande.” Petrus sa till honom: ”Till fördärvet med dig och dina pengar, om du tror att Guds gåva kan köpas för pengar! Du har ingen del eller lott i den här saken, för ditt hjärta är inte uppriktigt inför Gud. Omvänd dig därför från din ondska och be till (bönfall) Herren så att han, om möjligt, förlåter dig vad du tänker i ditt hjärta. Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band.” Simon svarade: ”Be ni för mig (bönfall) till Herren, så att inget av det ni sagt drabbar mig.” [Det starkaste ordet för bön, gr. deomai, används här och i vers 22. Det beskriver en bön för ett stort behov.] Sedan de vittnat och predikat Herrens ord vände de [Petrus och Johannes] tillbaka till Jerusalem. På vägen [hem till Jerusalem] förkunnade de evangeliet i många samaritiska byar.