Andra Timotheosbrevet 1:3-7
Andra Timotheosbrevet 1:3-7 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Jag tackar alltid min Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent samvete. Ständigt, natt och dag, tänker jag på dig i mina böner. När jag kommer ihåg dina tårar, längtar jag efter att få se dig igen för att bli uppfylld av glädje. Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig och som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunice och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig. Därför påminner jag dig om att låta den Guds nådegåva flamma upp igen som finns i dig genom min handpåläggning. Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.
Andra Timotheosbrevet 1:3-7 Nya Levande Bibeln (BSV)
Jag tackar Gud för dig, Timotheos. Dag och natt påminner jag honom om att ta hand om dig då jag ber till honom. Han är den Gud som jag tjänar med rena motiv, precis som mina förfäder gjorde. Jag minns dina tårar vid vårt avsked och jag längtar efter dig. Tänk vad det skulle vara roligt att få träffas igen! Jag minns också den uppriktiga tro du har på Jesus, samma tro som fanns hos din mormor Lois och din mamma Eunike. Jag har förstått att samma starka tro nu finns i dig. Därför vill jag påminna dig om att blåsa liv i den förmåga Gud gav dig genom sin Ande, när jag la händerna på dig och invigde dig till din uppgift. Den Ande Gud har gett oss gör oss ju inte rädda och försiktiga, utan fyller oss med kraft, kärlek och självbehärskning.
Andra Timotheosbrevet 1:3-7 Karl XII 1873 (SK73)
Jag tackar Gudi, den jag tjenar ifrå mina föräldrar, uti ett rent samvet, att jag utan upphåll hafver din åminnelse i mina böner, natt och dag. Och mig längtar efter att se dig, när jag tänker på dina tårar; på det jag med glädje måtte uppfylld varda. Och jag drager mig till minnes den oskrymtade tro, som i dig är, den tillförene bodde uti dine fadermoder Loide, och i dine moder Evnica; är jag viss att sammalunda ock i dig; För hvilka saks skull jag förmanar dig, att du uppväcker Guds gåfvo, som i dig är, genom mina händers påläggning. Ty Gud hafver icke gifvit oss räddhågans anda, utan kraftenes, och kärlekens, och tuktighetenes.
Andra Timotheosbrevet 1:3-7 Svenska 1917 (SVEN)
Jag tackar Gud, som jag i likhet med mina förfäder tjänar, och det med rent samvete, såsom jag ock oavlåtligen har dig i åtanke i mina böner, både natt och dag. Och när jag kommer ihåg dina tårar, längtar jag efter att se dig, för att så bliva uppfylld av glädje, då jag erinras om din oskrymtade tro, samma tro som förut bodde i din mormoder Lois och din moder Eunice, och som nu -- därom är jag förvissad -- jämväl bor i dig. Fördenskull påminner jag dig att du må uppliva den nådegåva från Gud, som i följd av min handpåläggning finnes i dig.1 Tim. 4, Ty Gud har icke givit oss en försagdbetens ande, utan en kraftens och kärlekens och tuktighetens ande.Rom. 8
Andra Timotheosbrevet 1:3-7 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent samvete. Ständigt, natt och dag, tänker jag på dig i mina böner. När jag minns dina tårar längtar jag efter att få se dig igen för att bli uppfylld av glädje. Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig, den tro som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunike och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig. Därför påminner jag dig: låt Guds nådegåva flamma upp igen, den som finns i dig genom min handpåläggning. Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.
Andra Timotheosbrevet 1:3-7 nuBibeln (NUB)
Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar, med rent samvete, när jag dag och natt ständigt kommer ihåg dig i mina böner. Jag minns dina tårar och längtar efter att få se dig igen och fyllas av glädje. Jag minns också den uppriktiga tro du har, den som fanns hos din mormor Lois och din mor Eunike. Jag är övertygad om att samma tro nu finns i dig. Därför vill jag påminna dig om att blåsa liv i den nådegåva Gud gav dig, när jag lade mina händer på dig. Gud har inte gett oss en modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens.
Andra Timotheosbrevet 1:3-7 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Jag [Paulus] känner sådan tacksamhet till Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar (tillber, gör helig tjänst inför) med rent samvete, när jag kommer ihåg (ständigt tänker på) dig [Timoteus] i mina böner, både natt och dag. När jag minns dina tårar längtar jag efter att se dig igen, så att jag kan fyllas av glädje. Jag har blivit påmind om din uppriktiga (äkta, oförfalskade) tro, som först fanns i din mormor Lois, din mor Eunice, och som jag är helt övertygad om finns även i dig. [Timoteus mor var en judinna som blivit kristen, hans far var däremot grek och uppenbarligen inte troende, se Apg 16:1.] [Vers 6-14 formar en kiasm. Den yttre ramen handlar om Guds gåva, den helige Ande, och ordet kärlek, se vers 6-7 och 13-14. Vers 8a och 12b handlar om att ”inte skämmas”. Vers 8b och 12 om ”lidande”. Vers 9 använder ordet ”frälst” och i vers 10 återkommer ”frälsare”. Centralt i vers 9b finns evangeliets kärna: frälsning inte på grund av gärningar utan genom nåd!] Det är därför jag påminner dig om att åter igen tända (väcka, blåsa liv och hålla brinnande) den nådegåva från Gud [den inre glöd och eld] som finns inom dig, och som du fick genom min handpåläggning. För Gud gav oss inte (har inte gett oss) modlöshetens (feghetens, försagdhetens, osäkerhetens, skygghetens, uppskrämdhetens, rädslans) ande, utan kraftens (förmågans, möjlighetens) och kärlekens och det sunda (välbalanserade) sinnets [Ande].
Andra Timotheosbrevet 1:3-7 Bibel 2000 (B2000)
Jag tackar Gud, som jag liksom mina förfäder tjänar med rent uppsåt, och minns dig ständigt i mina böner, dag och natt. Jag minns dina tårar och längtar efter att få se dig igen för att fyllas av glädje. Jag har blivit påmind om den uppriktiga tro som finns hos dig och som fanns redan hos din mormor Lois och din mor Eunike; jag är viss om att den finns också hos dig. Därför påminner jag dig om att du skall blåsa liv i den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan jag lade mina händer på dig. Ty Gud har inte gett oss modlöshetens ande utan kraftens, kärlekens och självbesinningens.