Andra Kungaboken 25:1-21
Andra Kungaboken 25:1-21 Bibel 2000 (B2000)
och under hans nionde regeringsår, på tionde dagen i tionde månaden, kom den babyloniske kungen Nebukadnessar tågande mot Jerusalem med hela sin här. Han inringade staden och kastade upp en vall omkring den. Belägringen varade ända till kung Sidkias elfte regeringsår. På nionde dagen i fjärde månaden, när hungersnöden blivit så svår att folket inte hade någonting att äta, inleddes stormningen av staden. Under natten lämnade kungen och alla soldaterna den omringade staden genom en port mellan de båda murarna invid den kungliga trädgården. Han tog vägen mot Jordandalen, men den kaldeiska hären förföljde honom och hann upp honom i öknen vid Jeriko. Då övergav alla hans krigare honom och skingrades. Kaldeerna grep honom och förde honom till den babyloniske kungen i Rivla. Denne rannsakade Sidkia och lät inför hans ögon avrätta hans söner. Därefter fick Sidkia ögonen utstuckna. Han slogs i bojor och fördes till Babylon. På sjunde dagen i femte månaden — det var i kung Nebukadnessars nittonde regeringsår i Babylonien — kom Nebusaradan, som var befälhavare för livgardet och en av den babyloniske kungens betrodda män, till Jerusalem. Han brände ner Herrens hus och kungens palats, ja, alla hus i Jerusalem, alla stormanshus, stack han i brand. Och de kaldeiska trupper som stod under hans befäl rev ner murarna runt Jerusalem. De soldater som var kvar i staden och de som deserterat till den babyloniske kungen fördes bort av gardesbefälhavaren Nebusaradan, liksom de kvarvarande hantverkarna. Men av de fattigaste i landet lämnade han kvar några som skulle bruka vingårdar och åkrar. Kaldeerna slog sönder bronspelarna i Herrens hus, liksom stativen och Havet av brons som fanns där, och förde bort bronsen till Babylonien. De tog också grytorna, skovlarna, knivarna, pannorna och alla andra föremål av brons som använts i gudstjänsten. Gardesbefälhavaren lade beslag på ämbaren och offerskålarna, som var av guld eller silver alltigenom. Två pelare, Havet, stativen som Salomo lät tillverka för Herrens hus — det gick inte att väga bronsen i alla dessa föremål. De båda pelarna var 18 alnar höga och hade pelarhuvuden av brons som var tre alnar höga och omgavs av ett flätverk med granatäpplen, allt av brons. Gardesbefälhavaren grep översteprästen Seraja, prästen närmast under honom, Sefanja, och de tre tröskelväktarna. Av dem som fanns i staden grep han den man vid hovet som var krigskommissarie, fem av kungens närmaste män i staden, stabschefens sekreterare, som skrev ut medborgarna till krigstjänst, samt 60 andra män i staden. Gardesbefälhavaren Nebusaradan grep dem och förde dem till den babyloniske kungen i Rivla. Där lät kungen avliva dem, i Rivla i Hamat. Så fördes Judas folk bort från sitt land.
Andra Kungaboken 25:1-21 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Sidkia gjorde uppror mot kungen i Babel. På tionde dagen i den tionde månaden av Sidkias nionde regeringsår kom den babyloniske kungen Nebukadnessar med hela sin här till Jerusalem och belägrade staden. De byggde en belägringsmur runt omkring den. Staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår. Men på nionde dagen i månaden var hungersnöden så stor i staden att folket i landet inte hade något att äta. Staden stormades och allt krigsfolket flydde under natten genom porten mellan de båda murarna, den port som ledde till den kungliga trädgården, medan kaldeerna låg runt omkring staden. Kungen tog vägen åt Hedmarken till. Men kaldeernas här förföljde kungen och hann upp honom på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergivit honom och skingrats. De grep Sidkia och förde honom till den babyloniske kungen i Ribla. Där uttalades domen över honom. Man avrättade Sidkias barn inför hans ögon, och på Sidkia själv stack man ut ögonen. Man fängslade honom med kopparkedjor och förde honom till Babel. På sjunde dagen i den femte månaden av den babyloniske kungen Nebukadnessars nittonde regeringsår, kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, som var överste för drabanterna, till Jerusalem. Han brände upp HERRENS hus och det kungliga palatset. Alla hus i Jerusalem, alla de förnämas hus brände han upp i eld. Murarna runt omkring Jerusalem bröts ner av hela den här av kaldeer som översten för drabanterna hade med sig. Återstoden av folket - de som var kvar i staden och de överlöpare som hade gått över till kungen i Babel, liksom den övriga hopen - förde Nebusaradan, översten för drabanterna, bort i fångenskap. Men av de fattigaste i landet lämnade översten för drabanterna kvar några att sköta vingårdarna och åkrarna. Kopparpelarna i HERRENS hus, bäckenställen och kopparhavet i HERRENS hus slog kaldeerna sönder och förde kopparn till Babel. Och askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna och alla kopparkärl som hade använts vid gudstjänsten tog de med sig. Likaså tog översten för drabanterna fyrfaten och offerskålarna, allt som var av rent guld eller av rent silver. Vad gäller de två pelarna, havet och bäckenställen, som Salomo hade låtit göra till HERRENS hus, så kunde kopparn i alla dessa föremål inte vägas. Arton alnar hög var den ena pelaren och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar. Pelarhuvudet var tre alnar högt och ett nätverk av granatäpplen fanns på pelarhuvudet runt omkring, alltsammans av koppar. Likadant var nätverket på den andra pelaren. Översten för drabanterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid ingången. Och från staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och fem av kungens närmaste män som påträffades i staden, likaså överbefälhavarens sekreterare, som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst, och sextio andra män av landets folk som påträffades i staden. Dessa tog Nebusaradan, översten för drabanterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. Och kungen i Babel lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.
Andra Kungaboken 25:1-21 Karl XII 1873 (SK73)
Och det begaf sig i nionde årena af hans rike, på tionde dagen i tionde månadenom, kom NebucadNezar, Konungen i Babel, med all sin magt för Jerusalem, och de lägrade sig der före, och byggde skansar allt omkring. Alltså vardt staden belagd, allt intill ellofte året af Konung Zedekia rike. Men i nionde månadenom vardt hungren stark i stadenom, så att folket i landena hade intet äta. Då föll man in i staden, och alle krigsmän flydde om nattena, den vägen ifrå porten, som går emellan de två murar åt Konungsträgården. Och de Chaldeer lågo omkring staden. Och han flydde den vägen åt hedmarkena. Men de Chaldeers magt jagade efter Konungen, och grepo honom på hedmarkene vid Jericho. Och alle krigsmännerna, som när honom voro, vordo förskingrade ifrå honom. Men Konungen grepo de, och förde honom upp till Konungen af Babel till Riblath; och de sade en dom öfver honom. Och de slogo Zedekia barn ihjäl för hans ögon, och stungo Zedekia hans ögon ut, och bundo honom med kedjor, och förde honom till Babel. På sjunde dagen i femte månadenom, det är nittonde året NebucadNezars, Konungens i Babel, kom NebusarAdan hofmästaren, Konungens tjenare i Babel, till Jerusalem; Och uppbrände Herrans hus, och Konungshuset, och all hus i Jerusalem, och all stor hus brände han upp med eld. Och hela de Chaldeers magt, som med hofmästarenom var, bröt omkull murarna, som omkring Jerusalem voro. Men det andra folket, som qvart var i stadenom, och de som till Konungen af Babel fallne voro, och det andra meniga folket, förde NebusarAdan hofmästaren bort. Och af de ringesta i landena lät hofmästaren blifva till vingårdsmän, och åkermän. Men de kopparstodar i Herrans hus, och stolarna, och kopparhafvet, som i Herrans hus var, slogo de Chaldeer sönder, och förde kopparen till Babel. Och grytor, skoflar, knifvar, skedar, och all kopparkärile, dermed man tjente, togo de bort. Dertill tog hofmästaren pannor och bäcken, hvad af guld och silfver var; Två stodar, ett haf, och de stolar, som Salomo hade göra låtit till Herrans hus; kopparen af all denna tygen stod icke till vägandes. Aderton alnar hög var en stoden, och knappen derpå var ock af koppar, och tre alnar hög; och gjordarne, och granatäplen allt omkring knappen, var ock allt af koppar; vid samma sättet var ock den andre stoden med gjordar. Och hofmästaren tog Presten Seraja af första skiftet, och Presten Zephania af det andra skiftet, och tre dörravaktare, Och en kamerer utu stadenom, som öfver krigsmännerna satt var, och fem män, som allstädes hade ståndit för Konungenom, och i stadenom funne voro, och Sopher, härhöfvitsmannen, som folket i landena strida lärde, och sextio män af landsfolkena, som i stadenom funne voro. Dessa tog NebusarAdan hofmästaren, och förde dem till Konungen af Babel till Riblath. Och Konungen i Babel slog dem ihjäl i Riblath, i de landena Hamath. Alltså vardt Juda bortförd utu sitt land.
Andra Kungaboken 25:1-21 Svenska 1917 (SVEN)
Då, i hans nionde regeringsår, i tionde månaden; på tionde dagen i månaden, kom Nebukadnessar, konungen i Babel, med hela sin här till Jerusalem och belägrade det; och de byggde en belägringsmur runt omkring det.2 Krön. 36,17 f. Jer. 39,1 f. 52,4 f. Så blev staden belägrad och förblev så ända till konung Sidkias elfte regeringsår. Men på nionde dagen i månaden var hungersnöden så stor i staden, att mängden av folket icke hade något att äta. Och staden stormades, och allt krigsfolket flydde om natten genom porten mellan de båda murarna (den port som ledde till den kungliga trädgården), medan kaldéerna lågo runt omkring staden; och folket tog vägen åt Hedmarken till. Men kaldéernas här förföljde konungen, och de hunno upp honom på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergivit honom och skingrat sig. Och de grepo konungen och förde honom till den babyloniske konungen i Ribla; där höll man rannsakning och dom med honom. Och Sidkias barn slaktade man inför hans ögon, och på Sidkia själv stack man ut ögonen; och man fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom till Babel. I femte månaden, på sjunde dagen i månaden, detta i den babyloniske konungen Nebukadnessars nittonde regeringsår, kom den babyloniske konungens tjänare Nebusaradan, översten för drabanterna, till Jerusalem. Denne brände upp HERRENS hus och konungshuset: ja, alla hus i Jerusalem, i synnerhet alla de förnämas hus, brände han upp i eld. Och murarna runt omkring Jerusalem brötos ned av hela den här av kaldéer, som översten för drabanterna hade med sig, och återstoden av folket, dem som voro kvar i staden, och de överlöpare som hade gått över till konungen i Babel, så ock den övriga hopen, dem förde Nebusaradan, översten för drabanterna, bort i fångenskap. Men av de ringaste i landet lämnade översten för drabanterna några kvar till vingårdsmän och åkermän. Kopparpelarna i HERRENS hus, bäckenställen och kopparhavet i HERRENS hus slogo kaldéerna sönder och förde kopparen till Babel.1 Kon. 7,15 f., 23 f., 27 f. Jer. 27,19 f. Och askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna och alla kopparkärl som hade begagnats vid gudstjänsten togo de bort. Likaledes tog översten för drabanterna bort fyrfaten och offerskålarna, allt som var av rent guld eller av rent silver. Vad angår de två pelarna, havet, som var allenast ett, och bäckenställen, som Salomo hade låtit göra till HERRENS hus, så kunde kopparen i alla dessa föremål icke vägas. Aderton alnar hög var den ena pelaren, och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar, och pelarhuvudet var tre alnar högt, och ett nätverk och granatäpplen funnos på pelarhuvudet runt omkring, alltsammans av koppar; och likadant var det på den andra pelaren, över nätverket.2 Krön. 3,15 f. Och översten för drabanterna tog översteprästen Seraja jämte Sefanja, prästen näst under honom, så ock de tre som höllo vakt vid tröskeln, och från staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och fem av konungens närmaste män, som påträffades i staden, så ock sekreteraren, den härhövitsman som plägade utskriva folket i landet till krigstjänst, och sextio andra män av landets folk, som påträffades i staden -- dessa tog Nebusaradan, översten för drabanterna, och förde dem till den babyloniske konungen i Ribla. Och konungen i Babel lät avliva dem där, i Ribla i Hamats land. blev Juda bortfört från sitt land.
Andra Kungaboken 25:1-21 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Sidkia gjorde uppror mot Babels kung. På tionde dagen i den tionde månaden av Sidkias nionde regeringsår kom den babyloniske kungen Nebukadnessar med hela sin här till Jerusalem och belägrade staden. De byggde en belägringsmur runt omkring den. Staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår. Men på nionde dagen i månaden var svälten så svår i staden att folket i landet inte hade något att äta. Staden stormades och allt krigsfolket flydde under natten genom porten mellan de båda murarna, den port som ledde till den kungliga trädgården, medan kaldeerna låg runt omkring staden. Kungen tog vägen mot Hedmarken. Men kaldeernas här förföljde kungen och hann upp honom på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergett honom och skingrats. De grep Sidkia och förde honom till den babyloniske kungen i Ribla. Där uttalades domen över honom. De avrättade Sidkias barn inför hans ögon, och på Sidkia själv stack de ut ögonen. De fängslade honom med kopparkedjor och förde honom till Babel. På sjunde dagen i den femte månaden av Babels kung Nebukadnessars nittonde regeringsår kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, överste för livvakterna, till Jerusalem. Han brände ner HERRENS hus och det kungliga palatset. Alla hus i Jerusalem, alla de förnämas hus brände han i eld. Murarna runt Jerusalem bröts ner av hela den här av kaldeer som översten för livvakterna hade med sig. Resten av folket – de som var kvar i staden och överlöparna som gått över till Babels kung, liksom den övriga hopen – förde Nebusaradan, översten för livvakterna, bort i fångenskap. Men av de fattigaste i landet lämnade översten för livvakterna kvar några att sköta vingårdarna och åkrarna. Kopparpelarna i HERRENS hus, tvättställen och kopparhavet i HERRENS hus slog kaldeerna sönder och förde kopparn till Babel. Och askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna och alla kopparkärl som hade använts vid gudstjänsten tog de med sig. Likaså tog översten för livvakterna fyrfaten och offerskålarna, allt som var av rent guld eller av rent silver. Vad gäller de två pelarna, havet och tvättställen som Salomo hade låtit göra till HERRENS hus, så kunde kopparn i alla dessa föremål inte vägas. Arton alnar hög var den ena pelaren och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar. Pelarhuvudet var tre alnar högt och omgavs av ett nätverk av granatäpplen, alltsammans av koppar. Likadant var nätverket på den andra pelaren. Översten för livvakterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid ingången. Och från staden tog han hovmannen som var anförare för krigsfolket och fem av kungens närmaste män som påträffades i staden, likaså överbefälhavarens sekreterare som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst samt sextio andra män av landets folk som påträffades i staden. Dessa tog Nebusaradan, översten för livvakterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. Och Babels kung lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.
Andra Kungaboken 25:1-21 nuBibeln (NUB)
I Sidkias nionde regeringsår, på den tionde dagen i tionde månaden, kom Nebukadnessar, kungen av Babylonien, tågande med hela sin armé mot Jerusalem och belägrade det. De byggde en belägringsvall omkring staden. Belägringen varade ända till kung Sidkias elfte regeringsår. På nionde dagen i månaden var hungersnöden i staden så svår att folket inte längre hade någon mat i landet. Då stormades staden, och alla trupper flydde på natten genom en port som fanns mellan de båda murarna i närheten av den kungliga trädgården, medan de kaldeiska trupperna omringade staden. De flydde mot Jordandalen. Den kaldeiska armén förföljde kungen och tog honom till fånga på Jerikoslätten. Alla hans män lämnade honom och skingrades. Kaldéerna grep honom och förde honom till den babyloniske kungen i Rivla, där denne dömde honom. De avrättade hans söner inför honom, och sedan stack man ut ögonen på honom, band honom med kopparkedjor och förde honom till Babylon. På sjunde dagen i femte månaden av den babyloniske kungen Nebukadnessars nittonde regeringsår kom Nebusaradan, befälhavaren för livgardet och en av den babyloniske kungens tjänare, till Jerusalem. Han brände ner HERRENS hus, kungapalatset och även alla andra byggnader av värde i Jerusalem. De kaldeiska trupperna som han var befälhavare för rev ner Jerusalems murar. Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, förde bort i exil resten av dem som var kvar i staden, tillsammans med de desertörer som hade gått över till den babyloniske kungen, men några av de fattigaste i landet lämnade befälhavaren kvar för att sköta om vingårdar och åkrar. Kaldéerna högg ner kopparpelarna i HERRENS hus, ställningen och kopparhavet som fanns där och tog med sig kopparn till Babylonien. De tog också kärlen, skovlarna, knivarna, fyrfaten och alla kopparföremål som användes i gudstjänsten. Befälhavaren för livgardet tog också fyrfaten och offerskålarna och allt annat av rent silver och guld. Pelarna, kopparhavet och ställningen, som Salomo låtit göra till HERRENS hus, utgjorde allt som allt så mycket koppar att det inte gick att väga. Pelarna var nio meter höga och hade 1,5 meter höga ornament i form av granatäpplen som dekoration runt pelarhuvudet. Allt var gjort av koppar. Befälhavaren för livgardet tog till fånga översteprästen Seraja och prästen närmast honom, Sefanja, samt tre av dörrvakterna. Från staden tog han en hovman som var befälhavare i armén, fem av kungens närmaste män i staden, och sekreteraren åt den överbefälhavare som skrev ut folket till krigstjänst, samt ytterligare sextio män i staden. Nebusaradan, befälhavaren för livgardet, tog dem och förde dem till den babyloniske kungen i Rivla. Den babyloniske kungen lät avrätta dem i Rivla i Hamat. Så fördes Juda bort från sitt land.
Andra Kungaboken 25:1-21 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Och det skedde i hans 9:e regeringsår, i den 10:e månaden [tevet – jan/dec] på den 10:e dagen i månaden att Nebukadnessar, Babels kung, kom, han och hela hans armé, mot Jerusalem och slog läger mot henne och de byggde belägringsvallar mot henne runtom. Och staden var belägrad till kung Sidkias (hebr. Tsidqijahos) 11:e år. På den 9:e dagen i månaden [18 juli, 586 f.Kr.] var hungersnöden så svår (stark) i staden. Det fanns inget bröd till landets folk. Och en genombrytning gjordes i staden och alla stridsmän flydde på natten via portvägen mellan de två murarna, som var vid kungens trädgård. Och kaldéerna var mot staden runtom och kungen gick längs Aravavägen. Men kaldéernas armé jagade efter kungen och kom ifatt honom på Jerikos slätt, och hela hans armé var skingrad från honom. Och de tog kungen och bar honom till kungen i Babel, till Rivla, och de talade rättvisa med (avkunnade bindande juridiska beslut mot – hebr. mishpat) honom. Och de slog Sidkias (hebr. Tsidqijahos) söner framför hans ögon och stack ut Sidkias ögon och band honom i bojor och bar honom till Babel. Och i den 5:e månaden på den 7:e dagen i månaden som var det 19:e året av Nebukadnessar, Babels kung [14:e aug, 586 f.Kr.], kom Nevozaradan, ledaren för vakten, en av Babels kungs tjänare, till Jerusalem. Och han brände Herrens (Jahvehs) hus och kungens hus och alla Jerusalems hus, alla stora hus brände han i eld. Och hela kaldéernas armé som var med ledaren för vakten, bröt ner Jerusalems murar runtom. Och återstoden av folket som var kvar i staden, dessa som föll bort, tillföll Babels kung, och återstoden av skarorna bar Nevozaradan, ledaren för vakten, bort i fångenskap. Men från landets klenaste lämnade ledaren för vakten kvar till att bli vingårdsskötare och grävare (till att göra slavtjänst). Och bronspelarna som var i Herrens (Jahvehs) hus och fundamenten och bronshavet som var i Herrens (Jahvehs) hus, bröt kaldéerna i bitar och förde dess brons till Babel. Och kärlen och skovlarna och vektrimmarna och pannorna och alla redskap av brons som använts till tjänstgöringen tog de bort. Och fyrfaten och handfaten som var av guld – guld [upprepningen kan syfta på att det är rent guld], och det som var av silver – silver, tog ledaren för vakten bort. De två pelarna, det enda havet och fundamenten som Salomo hade gjort till Herrens (Jahvehs) hus, kopparen från alla redskap hade ingen (saknade) [uppmätt] vikt. Höjden på en pelare var 18 alnar [8 meter] och ett kapitäl av brons var ovanpå den, och höjden på kapitälet var 3 alnar [1,35 meter], med nätverk och granatäpplen över kapitälet runtom, allt av brons. Och på samma sätt var den andra pelaren med nätverk. Och ledaren för vakten tog Seraja, överhuvudet för prästerna, och Tsefanjaho, den andra prästen, och de tre dörrvakterna, och från staden tog han en ledare som var satt över stridsmännen och fem män av dem som såg kungens ansikte, som de fann i staden, och skrivaren till arméns härhövitsman, som mönstrade landets folk, och 60 män från landets folk som blev funna i staden. Och Nevozaradan, ledaren för vakten, tog dem och förde dem till Babels kung, till Rivla. Och Babels kung slog dem och dödade dem i Rivla i Chamats land. Och Juda bars bort i fångenskap ut från sitt land.
Andra Kungaboken 25:1-21 Bibel 2000 (B2000)
och under hans nionde regeringsår, på tionde dagen i tionde månaden, kom den babyloniske kungen Nebukadnessar tågande mot Jerusalem med hela sin här. Han inringade staden och kastade upp en vall omkring den. Belägringen varade ända till kung Sidkias elfte regeringsår. På nionde dagen i fjärde månaden, när hungersnöden blivit så svår att folket inte hade någonting att äta, inleddes stormningen av staden. Under natten lämnade kungen och alla soldaterna den omringade staden genom en port mellan de båda murarna invid den kungliga trädgården. Han tog vägen mot Jordandalen, men den kaldeiska hären förföljde honom och hann upp honom i öknen vid Jeriko. Då övergav alla hans krigare honom och skingrades. Kaldeerna grep honom och förde honom till den babyloniske kungen i Rivla. Denne rannsakade Sidkia och lät inför hans ögon avrätta hans söner. Därefter fick Sidkia ögonen utstuckna. Han slogs i bojor och fördes till Babylon. På sjunde dagen i femte månaden — det var i kung Nebukadnessars nittonde regeringsår i Babylonien — kom Nebusaradan, som var befälhavare för livgardet och en av den babyloniske kungens betrodda män, till Jerusalem. Han brände ner Herrens hus och kungens palats, ja, alla hus i Jerusalem, alla stormanshus, stack han i brand. Och de kaldeiska trupper som stod under hans befäl rev ner murarna runt Jerusalem. De soldater som var kvar i staden och de som deserterat till den babyloniske kungen fördes bort av gardesbefälhavaren Nebusaradan, liksom de kvarvarande hantverkarna. Men av de fattigaste i landet lämnade han kvar några som skulle bruka vingårdar och åkrar. Kaldeerna slog sönder bronspelarna i Herrens hus, liksom stativen och Havet av brons som fanns där, och förde bort bronsen till Babylonien. De tog också grytorna, skovlarna, knivarna, pannorna och alla andra föremål av brons som använts i gudstjänsten. Gardesbefälhavaren lade beslag på ämbaren och offerskålarna, som var av guld eller silver alltigenom. Två pelare, Havet, stativen som Salomo lät tillverka för Herrens hus — det gick inte att väga bronsen i alla dessa föremål. De båda pelarna var 18 alnar höga och hade pelarhuvuden av brons som var tre alnar höga och omgavs av ett flätverk med granatäpplen, allt av brons. Gardesbefälhavaren grep översteprästen Seraja, prästen närmast under honom, Sefanja, och de tre tröskelväktarna. Av dem som fanns i staden grep han den man vid hovet som var krigskommissarie, fem av kungens närmaste män i staden, stabschefens sekreterare, som skrev ut medborgarna till krigstjänst, samt 60 andra män i staden. Gardesbefälhavaren Nebusaradan grep dem och förde dem till den babyloniske kungen i Rivla. Där lät kungen avliva dem, i Rivla i Hamat. Så fördes Judas folk bort från sitt land.