Andra Korinthierbrevet 10:1-5

Andra Korinthierbrevet 10:1-5 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Jag, Paulus, vädjar personligen vid den Smordes (Kristi) mildhet och godhet, jag som [enligt vissa, se vers 10] är så ”ödmjuk” när jag möter er ansikte mot ansikte, men ”modig” när jag är långt borta [och skriver mina brev]. Jag bönfaller er [det starkaste ordet för vädjan], att när jag kommer [till er korintier] ska jag inte behöva vara så modig och bestämd mot några som menar att vi vandrar efter köttet (lever på världens sätt, har mänskliga motiv). För även om vi lever i världen (vandrar i köttet), strider vi inte på världens sätt (strider inte efter köttet med mänskliga vapen). För våra stridsvapen är inte köttsliga [av denna världen], utan kraftfulla (starka) inför Gud till att bryta (riva) ner fästen. Vi bryter ner [med våra stridsvapen raserar vi] tankebyggnader (resonemang, beräkningar, spekulationer, argument) och varje hög mur (all höghet) som reser sig upp [lite i taget, mer och mer] mot kunskapen om Gud (Guds kunskap) – och vi leder varje tanke som en fånge in i lydnad för den Smorde (Messias – ordagrant: in i/fram till Kristi lydnad). [Bilden som målas upp är en romersk soldat som tvingas ta fram svärdet för att få en omedgörlig fånge att lyda. Slagfältet är sinnet där tankar och resonemang som strider mot Guds ord måste tas till fånga och överlämnas till Jesus, vår Befälhavare. I nästa vers fortsätter Paulus att använda militära termer.]