Första Samuelsboken 24:4-8
Första Samuelsboken 24:4-8 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
När han kom till fårfållorna vid vägen fanns där en grotta. Dit gick han in för att uträtta sina behov. Men David och hans män satt längst inne i grottan. Davids män sade till honom: ”Detta är nu dagen som HERREN har talat till dig om: Se, jag ger din fiende i din hand, och du kan göra vad du vill med honom.” Då reste David sig och skar obemärkt av en flik på Sauls mantel. Men efteråt slog Davids samvete honom för att han hade skurit av fliken på Sauls mantel. Han sade till sina män: ”Aldrig inför HERREN att jag skulle göra detta mot min herre, mot HERRENS smorde, att räcka ut min hand mot honom! Han är ju HERRENS smorde.” David höll tillbaka sina män med stränga ord och lät dem inte överfalla Saul. Och Saul reste sig och gick ut ur grottan och fortsatte sin väg.
Första Samuelsboken 24:4-8 Bibel 2000 (B2000)
När han kom till fårfållorna utmed vägen gick han in i en grotta där för att uträtta sina behov. Men längst inne i grottan satt David och hans män, och de sade till honom: »Nu är den dagen inne om vilken Herren sagt: Jag lämnar din fiende i ditt våld, gör med honom vad du behagar!« Då smög sig David fram och skar av en flik av Sauls mantel. Men när han hade skurit av Sauls mantelflik slog honom samvetet, och han sade till sina män: »Herren förbjude att jag skulle handla så mot min härskare, Herrens smorde, att jag bär hand på honom: han är dock Herrens smorde.« Och med stränga ord avhöll David sina män från att överfalla Saul. Saul lämnade grottan och fortsatte vägen fram.
Första Samuelsboken 24:4-8 Svenska Folkbibeln (SFB98)
När han kom till fårfållorna vid vägen, fanns där en grotta. Dit gick han in för att uträtta sina behov. Men David och hans män satt längst inne i grottan. Davids män sade till honom: "Se, detta är den dag som HERREN har talat till dig om: Se, jag ger din fiende i din hand, så att du får göra vad du vill med honom." Då reste David sig och skar obemärkt av en flik på Sauls mantel. Men efteråt slog Davids samvete honom för att han hade skurit av fliken på Sauls mantel. Han sade till sina män: " HERREN förbjude att jag skulle göra detta mot min herre, mot HERRENS smorde, att jag skulle räcka ut min hand mot honom. Han är ju HERRENS smorde." David höll tillbaka sina män med stränga ord och tillät dem inte att överfalla Saul. Och Saul steg upp och gick ut ur grottan och fortsatte sin väg.
Första Samuelsboken 24:4-8 Karl XII 1873 (SK73)
Och då han kom till de fårahyddor vid vägen, var der en kula; och Saul gick derin till att betäcka sina fötter; men David och hans män såto inne i kulone. Då sade Davids män till honom: Si, detta är den dagen, om hvilken Herren din Gud dig sagt hafver: Si, jag skall gifva din fienda i dina händer, att du gör med honom såsom dig täckes. Och David stod upp, och skar sakta bort ena flik af Sauls kjortel. Men sedan slog honom hans hjerta, att han hade skorit den Sauls flik bort. Och sade till sina män: Det låte Herren vara långt ifrå mig, att jag det göra skulle, och komma mina hand vid min herra, Herrans smorda; ty han är Herrans smorde. Och David stillte sina män med ordom, och lät dem icke öfverfalla Saul. Och Saul kom upp utu kulone, och gick ut på vägen.
Första Samuelsboken 24:4-8 Svenska 1917 (SVEN)
Och när han kom till boskapsgårdarna vid vägen, fanns där en grotta; då gick han ditin för något avsides bestyr. Men David och hans män sutto längst inne i grottan. Då sade Davids män till honom: »Se, detta är den dag om vilken HERREN har sagt till dig: Jag vill nu giva din fiende i din hand, så att du far göra med honom vad du finner för gott.» Då stod David upp och skar oförmärkt av en flik på Sauls mantel.1 Sam. 26, Men därefter slog Davids samvete honom, därför att han hade skurit av fliken på Sauls mantel. Och han sade till sina män: »HERREN låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta mot min herre, mot HERRENS smorde, att jag skulle uträcka min hand mot honom; han är ju HERRENS Smorde.»2 Sam. 1,14 f. Och David höll sina män tillbaka med stränga ord och tillstadde dem icke att överfalla Saul. Men när Saul hade stått upp och gått ut ur grottan och fortsatt sin färd
Första Samuelsboken 24:4-8 nuBibeln (NUB)
På vägen dit, på ett ställe där vägen passerade några fårfållor, gick Saul in i en grotta för att uträtta sina behov. Men längst in i grottan satt David och hans män. ”Nu har tillfället kommit”, sa Davids män till honom. ”Detta är vad HERREN menade när han sa: ’Jag ska ge Saul i din hand, så att du kan göra som du vill med honom!’ ” David smög då fram och skar av en bit av Sauls mantel. Men hans samvete började omedelbart oroa honom för att han skurit av biten av manteln. ”HERREN förbjude att jag skulle göra detta mot min herre, HERRENS smorde”, sa han till sina män. ”Man ska inte angripa HERRENS smorde!” Sedan gav David sina män stränga order om att de inte fick överfalla Saul. När Saul lämnat grottan och gått en bit på vägen
Första Samuelsboken 24:4-8 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Och han kom till fårens inhägnader vid vägen, där var en grotta och Saul kom in för att uträtta sina behov [ordagrant: ”täcka sina fötter”; samma uttryck används i Dom 3:24 om Eglon]. Och David och hans män satt i den innersta delen av grottan. Och Davids män sa [viskade] till honom: ”Se dagen då Herren (Jahveh) har sagt till dig: Se, jag ska ge dig dina fiender i dina händer, och du ska göra mot honom det som är gott i dina ögon.” Och David reste sig och skar av vingen (hörnet) på Sauls mantel i smyg (utan att han märkte det). Men det hände därefter att Davids hjärta slog honom eftersom han hade skurit av Sauls vinge [hörnet eller tofsen på hans mantel]. Och han sa till sina män: ”Herren (Jahveh) förbjöd mig det, att jag skulle göra detta mot min herre, mot Herrens (Jahvehs) smorde, att räcka ut min hand mot honom, eftersom han är Herrens (Jahvehs) smorde.” Och David övertygade sina män med dessa ord och lät dem inte resa sig mot Saul. Och Saul reste sig upp från grottan och gick sin väg.