Första Johannesbrevet 4:8-12
Första Johannesbrevet 4:8-12 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, ty Gud är kärlek. Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. Kärleken består inte i att vi har älskat Gud utan i att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. Mina älskade, om Gud älskade oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra förblir Gud i oss, och hans kärlek har nått sitt mål i oss.
Första Johannesbrevet 4:8-12 Nya Levande Bibeln (BSV)
Men den som inte älskar har inte lärt känna Gud, för Gud är kärlek. Gud visade sin enorma kärlek till oss genom att sända sin enda Son till världen för att vi skulle få evigt liv genom det han gjorde för oss. Detta är den verkliga kärleken, att Gud älskade oss inte därför att vi älskade honom, utan att han älskade oss först och sände sin Son till att ta straffet för våra synder så att vi kunde få förlåtelse. Kära vänner, eftersom Gud älskade oss så mycket, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra, fortsätter Gud att bo i oss, och då visar sig hans kärlek genom oss, eftersom vi är uppfyllda av den.
Första Johannesbrevet 4:8-12 Karl XII 1873 (SK73)
Den som icke älskar, han känner icke Gud; ty Gud är kärleken. Derpå är Guds kärlek till oss uppenbar vorden, att Gud hafver sändt sin enda Son i verldena, att vi skolom lefva genom honom. Deruti står kärleken; icke det vi hafvom älskat Gud; men det han hafver älskat oss, och sändt sin Son till en försoning för våra synder. Mine käreste, hafver Gud så älskat oss, så skolom ock vi älskas inbördes. Ingen hafver någon tid sett Gud; om vi älskoms inbördes, så blifver Gud i oss, och hans kärlek är fullkommen i oss.
Första Johannesbrevet 4:8-12 Svenska 1917 (SVEN)
Den som icke älskar, han har icke lärt känna Gud, ty Gud är kärleken. Därigenom har Guds kärlek blivit uppenbarad bland oss, att Gud har sänt sin enfödde Son i världen, för att vi skola leva genom honom. Icke däri består kärleken, att vi hava älskat Gud, utan däri, att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. Mina älskade, om Gud så har älskat oss, då äro ock vi pliktiga att älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älska varandra, så förbliver Gud i oss, och hans kärlek är fullkomnad i oss.
Första Johannesbrevet 4:8-12 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, för Gud är kärlek. Så uppenbarades Guds kärlek till oss: han sände sin enfödde Son till världen för att vi skulle leva genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son till försoning för våra synder. Mina älskade, om Gud har älskat oss så högt, är också vi skyldiga att älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Om vi älskar varandra, förblir Gud i oss och hans kärlek har nått sitt mål i oss.
Första Johannesbrevet 4:8-12 nuBibeln (NUB)
Men den som inte älskar känner inte Gud, för Gud är kärlek. Så uppenbarades Guds kärlek bland oss: han sände sin ende Son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken, inte att vi älskade Gud utan att han älskade oss och sände sin son som försoningsoffer för våra synder. Mina kära, eftersom Gud älskade oss så mycket, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra, förblir Gud i oss, och hans kärlek är fullkomnad i oss.
Första Johannesbrevet 4:8-12 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Den som inte älskar [osjälviskt och utgivande] känner inte [har inte personligen lärt känna] Gud, för Gud är kärlek [osjälvisk, utgivande och rättfärdig kärlek – gr. agape]. [Denna fras av Johannes – ”kärlekens apostel” – återfinns bara här och i vers 16.] Så (genom/i detta) uppenbarades Guds kärlek till oss: att Gud sände (ordagrant: har sänt) sin ende (sin enfödde) [helt unike] Son till (in i) världen för att vi skulle leva genom honom. Detta är kärleken (kärleken finns i detta): inte att vi har älskat Gud, utan att han har älskat oss och sänt sin Son som försoning för våra synder. [Guds kärlek (gr. agape) – som är osjälvisk, utgivande och rättfärdig – har sitt ursprung i Gud själv och visar sig konkret genom att han gav sin ende Son, se Joh 3:16.] Mina älskade! Om Gud har älskat oss så [högt], då är vi skyldiga att älska varandra [med samma osjälviska och utgivande kärlek]. Ingen har någonsin [ännu] sett (skådat; uppmärksamt studerat) Gud! Om vi älskar (skulle älska) varandra, då förblir (bor) [lever] Gud i oss, och hans kärlek är fullkomnad [har steg för steg nått sin fulla mognad och sitt mål] i oss.
Första Johannesbrevet 4:8-12 Bibel 2000 (B2000)
Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder. Mina kära, om Gud har älskat oss så, måste också vi älska varandra. Ingen har någonsin sett Gud. Men om vi älskar varandra är Gud alltid i oss, och hans kärlek har nått sin fullhet i oss.
