Första Johannesbrevet 2:2-6
Första Johannesbrevet 2:2-6 Svenska Folkbibeln (SFB98)
Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens. Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans bud. Den som säger: "Jag känner honom" och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom. Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde.
Första Johannesbrevet 2:2-6 Nya Levande Bibeln (BSV)
Han betalade straffet för våra synder genom att offra sitt liv, och därför kan alla människor få förlåtelse för sina synder. Men beviset på att vi verkligen har lärt känna Jesus, är att vi lyder det som han har befallt oss. Den person som säger: "Jag känner Jesus", men inte lyder det som Jesus har befallt oss, han ljuger och har inte släppt in Gud, som är sanningen. Men den som lever enligt Jesus undervisning, han bevisar att han verkligen älskar Gud. Det är genom detta vi kan veta om vi lever i gemenskap med honom eller inte. Den som säger att han lever i gemenskap med Gud, måste leva på samma sätt som Jesus gjorde.
Första Johannesbrevet 2:2-6 Karl XII 1873 (SK73)
Och han är försoningen för våra synder; icke allenast för våra, utan ock för hela verldenes. Och derpå vete vi att vi kännom honom, om vi hålle hans bud. Den der säger: Jag känner honom, och håller icke hans bud, han är en ljugare, och i honom är icke sanningen. Men den som håller hans ord, i honom är sannerliga Guds kärlek fullkomligen; och derpå vete vi att vi ärom i honom. Den der säger sig blifva i honom, han skall ock vandra såsom han vandrade.
Första Johannesbrevet 2:2-6 Svenska 1917 (SVEN)
och han är försoningen för våra synder, ja, icke allenast för våra, utan ock för hela världens. Därav veta vi att vi hava lärt känna honom, därav att vi hålla hans bud. Den som säger sig hava lärt känna honom och icke håller hans bud, han är en lögnare och i honom är icke sanningen. Men den som håller hans ord, i honom är förvisso Guds kärlek fullkomnad. Därav veta vi att vi äro i honom. Den som säger sig förbliva i honom, han är ock pliktig att själv så vandra som Han vandrade.
Första Johannesbrevet 2:2-6 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Han är försoningen för våra synder, och inte bara för våra utan också för hela världens. Vi vet att vi har lärt känna honom när vi håller fast vid hans bud. Den som säger: "Jag känner honom" och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. Men hos den som håller fast vid hans ord har Guds kärlek verkligen nått sitt mål. Så vet vi att vi är i honom. Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde.
Första Johannesbrevet 2:2-6 nuBibeln (NUB)
Han är försoningsoffret för våra synder, och inte bara för våra utan hela världens. Att vi har lärt känna honom vet vi av att vi håller hans bud. Den som säger: ”Jag känner honom” men inte håller hans bud, är en lögnare, och sanningen finns inte i honom. Men hos den som håller hans ord har Guds kärlek verkligen fullföljts. Det är genom detta vi vet att vi är i honom. Den som säger sig förbli i honom måste leva på samma sätt som han gjorde.
Första Johannesbrevet 2:2-6 Svenska Kärnbibeln (SKB)
Han är försoningen (det fullständiga offret) för våra synder, och inte bara för våra utan för hela världens [synder]. [Det finns två ytterligheter i synsättet på synd som bemöts i detta stycke, se 1 Joh 1:8-2:2. För den som säger att han aldrig har syndat är Johannes tydlig med att ”alla har ju syndat och saknar härligheten från Gud”, se Rom 3:23. Samtidigt är brevet skrivet för att uppmana till att undvika att synda. Den rättfärdige kan falla sju gånger, men reser sig upp igen, se Ords 24:16. Det finns förlåtelse och rening för den som erkänner sina felsteg, se 1 Joh 1:9.] [I vers 6 introduceras ordet förbli (gr. meno) för första gången i detta brev. Det används totalt 24 gånger i kapitel 2-4 och har betydelsen att stanna kvar, leva och bo. Tre fraser börjar med ”Den som säger”, se vers 4, 6, 9.] Och genom (i) detta vet vi [baserat på personlig erfarenhet] att vi har lärt känna honom: Att (om) vi håller hans bud [vill bevara och vaka över att de når sin fullbordan]. Den som [gång på gång] säger: ”Jag känner (har lärt känna) [har en personlig relation med] honom”, men inte håller [kontinuerligt bevarar och vakar över; lever efter] hans bud (fullkomliga ordningar) är en lögnare, och sanningen finns (är) inte i honom. Men den som håller (som då skulle bevara och vaka över) [leva efter] hans ord (budskap), i honom har Guds [utgivande] kärlek verkligen (sannerligen) nått sitt mål (blivit mogen, och fulländad; gjort sitt verk). Genom detta vet vi [baserat på personlig erfarenhet] att vi är i honom. Den som [gång på gång] säger sig förbli [Joh 15:4-10] i honom är [alltid] skyldig att själv också vandra (leva) på samma sätt som han [Jesus] vandrade (levde).
Första Johannesbrevet 2:2-6 Bibel 2000 (B2000)
Han är det offer som sonar våra synder och inte bara våra utan hela världens. Att vi har lärt känna honom förstår vi av att vi håller hans bud. Den som säger: »Jag känner honom« men inte håller hans bud är en lögnare, och sanningen finns inte i honom. Men hos den som bevarar hans ord har Guds kärlek i sanning nått sin fullhet. Då vet vi att vi är i honom. Den som säger att han förblir i honom måste själv leva så som han levde.