Första Krönikeboken 16:1-36

Första Krönikeboken 16:1-36 Bibel 2000 (B2000)

Guds ark fördes in och ställdes i det tält som David hade rest åt den. Sedan bar man fram brännoffer och gemenskapsoffer inför Gud, och då David hade avslutat offren välsignade han folket med Herrens namn. Till varje man och kvinna bland israeliterna delade han ut ett bröd, en kaka dadlar och en kaka russin. Några av leviterna satte han att göra tjänst inför Herrens ark; de skulle prisa, tacka och lova Herren, Israels Gud. Asaf var den främste, därnäst kom Sakarja, vidare Jaasiel, Shemiramot, Jechiel, Mattitja, Eliav, Benaja, Oved-Edom och Jeiel med harpor och lyror, Asaf med cymbaler, prästerna Benaja och Jachasiel med trumpeter; alla skulle de svara för den ständiga tjänsten inför Guds förbundsark. Den dagen uppdrog David för första gången åt Asaf och hans bröder att lovsjunga Herren med dessa ord: Tacka Herren, åkalla honom, berätta för folken om hans verk! Sjung och spela till hans ära, tala om alla hans under! Prisa stolt hans heliga namn; de som söker Herren må glädja sig. Sök er till Herren och hans makt, träd ständigt fram inför honom. Tänk på de under han har gjort, hans tecken och hans domslut, ni barn till Israel, hans tjänare, söner till Jakob, hans utvalde. Han är Herren, vår Gud, över hela jorden når hans domar. För evigt minns han sitt förbund, i tusen släktled det bud han gav, förbundet han slöt med Abraham och sin ed till Isak. Han gav det till Jakob som en stadga, till Israel som ett evigt förbund: »Åt dig skall jag ge Kanaans land till arv och egendom.« Fastän de var så få, en liten skara främlingar som vandrade från folk till folk, från det ena riket till det andra, lät han inte någon förtrycka dem. Han tuktade kungar för deras skull: »Rör inte mina smorda, skada inte mina profeter!« Sjung till Herrens ära, hela världen, ropa ut hans seger dag efter dag! Förkunna hans ära bland folken, bland alla människor hans under! Ty stor är Herren, högt är han prisad, värd att frukta mer än alla gudar. Folkens alla gudar är avgudar, men Herren har gjort himlen. Han omges av prakt och glans, av makt och glädje i sin boning. Ära Herren, alla folkslag, ära Herrens majestät, ära Herrens höga namn! Kom med offer inför honom, fall ner inför Herren i helig skrud! Darra inför honom, hela jorden! Förkunna bland folken: Herren är konung! Världen står fast, den kan inte rubbas. Må himlen fröjdas och jorden jubla, havet brusa och allt det rymmer, marken och allt den bär må glädja sig. Då skall skogens träd jubla inför Herren — se, han kommer för att råda över jorden. Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd. Och säg: Rädda oss, Gud, vår räddare, hämta hem oss och befria oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och tacka och lova dig. Lovad vare Herren, Israels Gud, från evighet till evighet. Och hela folket sade: »Amen«, och de prisade Herren.

Första Krönikeboken 16:1-36 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Sedan de hade fört Guds ark dit in, ställde de den i tältet som David hade rest åt den och offrade därefter brännoffer och gemenskapsoffer inför Guds ansikte. När David hade offrat brännoffer och gemenskapsoffer, välsignade han folket i HERRENS namn. Och åt var och en i Israel, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, en dadelkaka och en druvkaka. Han utsåg några leviter till att tjänstgöra inför HERRENS ark, för att de skulle prisa, tacka och lova HERREN, Israels Gud: Asaf som anförare, näst efter honom Sakarja och vidare Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med psaltare och harpor. Asaf skulle slå på cymbaler. Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle ständigt blåsa i trumpeterna framför Guds förbundsark. Det var den dagen som David först bestämde att man genom Asaf och hans bröder skulle tacka HERREN på detta sätt: "Tacka HERREN, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken! Sjung till hans ära, lovprisa honom, tala om alla hans under. Beröm er av hans heliga namn! De som söker HERREN må glädja sig av hjärtat. Fråga efter HERREN och hans makt, sök alltid hans ansikte. Tänk på de under han har gjort, på hans tecken och hans domslut, ni Israels barn, hans tjänare, ni Jakobs söner, hans utvalda. Han är HERREN, vår Gud, över hela jorden når hans domar. Kom för alltid ihåg hans förbund, det ord han påbjudit för tusen släkten, det förbund han slöt med Abraham och hans ed till Isak. Han fastställde det för Jakob som en stadga, för Israel som ett evigt förbund. Han sade: Åt dig vill jag ge Kanaans land, det skall bli er arvslott. Då var ni en liten skara, ni var mycket få och främlingar där. De vandrade från folk till folk, från ett land till ett annat. Han tillät ingen att skada dem, han straffade kungar för deras skull: Rör inte mina smorda, gör inte mina profeter något ont! Sjung till HERRENS ära alla länder! Kungör hans frälsning från dag till dag! Förkunna hans ära bland hednafolken, bland alla folk hans under! Ty stor är HERREN och högt prisad, värd att frukta mer än alla gudar. Folkens alla gudar är avgudar, men HERREN har gjort himlarna. Majestät och härlighet är inför hans ansikte, makt och glädje i hans boning. Ge åt HERREN, ni folkens släkter, ge åt HERREN ära och makt! Ge åt HERREN hans namns ära, bär fram gåvor och kom inför hans ansikte, tillbed HERREN i helig skrud. Bäva inför honom, alla länder. Jorden står fast, den kan inte rubbas. Må himlen vara glad och jorden fröjda sig. Bland hednafolken skall man säga: HERREN är Konung! Må havet brusa och allt som fyller det, må marken glädja sig och allt som är därpå. Jubla skall alla skogens träd, inför HERREN, ty han kommer för att döma jorden. Tacka HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar i evighet. Och säg: Fräls oss, du vår frälsnings Gud, och församla oss och rädda oss från hednafolken, så att vi får prisa ditt heliga namn och ha vår ära i att prisa dig. Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet!" Och allt folket sade: "Amen!" och prisade HERREN.

Första Krönikeboken 16:1-36 Svenska 1917 (SVEN)

Sedan de hade fört Guds ark ditin, ställde de den i tältet som David hade slagit upp åt den, och framburo därefter brännoffer och tackoffer inför Guds ansikte.2 Sam. 6, När David hade offrat brännoffret och tackoffret, välsignade han folket i HERRENS namn.4 Mos. 6,23 f. Och åt var och en av alla israeliterna, både man och kvinna, gav han en kaka bröd, ett stycke kött och en druvkaka. Och han förordnade vissa leviter till att göra tjänst inför HERRENS ark, för att de skulle prisa, tacka och lova HERREN, Israels Gud:Syr. 47,9 f. Asaf såsom anförare, näst efter honom Sakarja, och vidare Jegiel, Semiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med psaltare och harpor; och Asaf skulle slå cymbaler. Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle beständigt stå med sina trumpeter framför Guds förbundsark. På den dagen var det som David först fastställde den ordningen att man genom Asaf och hans bröder skulle tacka HERREN på detta sätt:  »Tacken HERREN,       åkallen hans namn,   gören hans gärningar kunniga bland folken.Ps. 105,  Sjungen till hans ära,       lovsägen honom,   talen om alla hans under.  Berömmen eder av hans heliga namn;   glädje sig av hjärtat       de som söka HERREN.  Frågen efter HERREN och hans makt,   söken hans ansikte beständigt.  Tänken på de underbara verk som han har gjort,   på hans under och hans muns domar,  I Israels, hans tjänares, säd,   I Jakobs barn, hans utvalda.  Han är HERREN, vår Gud;   över hela jorden gå hans domar.  Tänken evinnerligen på hans förbund,   intill tusen släkten på vad han har stadgat,  på det förbund han slöt med Abraham   och på hans ed till Isak.1 Mos 15,18. 17,1 f. 22,16 f. 26,2 f. Luk. 1,72 f.  Han fastställde det för Jakob till en stadga,   för Israel till ett evigt förbund;  han sade: 'Åt dig vill jag giva Kanaans land,   det skall bliva eder arvedels lott.'  Då voren I ännu en liten hop,   I voren ringa och främlingar därinne.  Och de vandrade åstad ifrån folk till folk   ifrån ett rike bort till ett annat.  Han tillstadde ingen att göra dem skada,   han straffade konungar för deras skull:1 Mos. 12,17. 20,3, 7,  'Kommen icke vid mina smorda,   och gören ej mina profeter något ont.'  Sjungen till HERRENS ära,       alla länder,   båden glädje var dag,       förkunnen hans frälsning.Ps. 96,1 f.  Förtäljen bland hedningarna hans ära,   bland alla folk hans under.  Ty stor är HERREN       och högt lovad,   och fruktansvärd är han       mer än alla gudar.  Ty folkens alla gudar äro avgudar,   men HERREN är den som har gjort himmelen.  Majestät och härlighet äro inför hans ansikte,   makt och fröjd i hans boning.  Given åt HERREN,       I folkens släkter,   given åt HERREN       ära och makt;  given åt HERREN       hans namns ära,   bären fram skänker       och kommen inför hans ansikte,   tillbedjen HERREN       i helig skrud.Ps. 29,1 f.  Bäven för hans ansikte,       alla länder;   se, jordkretsen står fast       och vacklar icke.  Himmelen vare glad,       och jorden fröjde sig,   och bland hedningarna säge man:   'HERREN är nu konung!'Ps. 97,  Havet bruse       och allt vad däri är,   marken glädje sig       och allt som är därpå;Ps. 98,7 f.  ja, då juble       skogens träd   inför HERREN, ty han kommer       för att döma jorden.  Tacken HERREN, ty han är god,   ty hans nåd varar evinnerligen,Ps. 106,  och sägen: 'Fräls oss, du vår frälsnings Gud,   församla oss och rädda oss från hedningarna,   så att vi få prisa ditt heliga namn   och berömma oss av ditt lov.'Ps. 106,47 f. Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet!» Och allt folket sade: »Amen», och lovade HERREN.PS. 41,14 . 72

Första Krönikeboken 16:1-36 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Sedan de fört in Guds ark ställde de den i tältet som David hade rest åt den, och offrade därefter brännoffer och gemenskapsoffer inför Guds ansikte. När David hade offrat brännoffer och gemenskapsoffer, välsignade han folket i HERRENS namn. Och till var och en i Israel, både man och kvinna, gav han en brödkaka, en dadelkaka och en druvkaka. Han utsåg några leviter till att tjänstgöra inför HERRENS ark och prisa, tacka och lova HERREN, Israels Gud: Asaf som ledare, efter honom Sakarja och dessutom Jegiel, Shemiramot, Jehiel, Mattitja, Eliab, Benaja, Obed-Edom och Jegiel med lyror och harpor. Asaf skulle slå på cymbaler. Men prästerna Benaja och Jahasiel skulle ständigt blåsa i trumpeterna framför Guds förbundsark. Det var den dagen som David först bestämde att man genom Asaf och hans bröder skulle tacka HERREN på detta sätt: Tacka HERREN, åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken! Sjung till hans ära, lovsjung honom, tala om alla hans under. Ha er ära i hans heliga namn! De som söker HERREN ska glädja sig av hjärtat. Fråga efter HERREN och hans makt, sök alltid hans ansikte. Tänk på de under han gjort, på hans tecken och hans muns domar, ni Israels barn, hans tjänare, ni Jakobs söner, hans utvalda. Han är HERREN vår Gud, över hela jorden når hans domar. Kom ihåg hans förbund för evigt, i tusen släktled ordet han gett, förbundet han slöt med Abraham och eden han gav till Isak. Han bestämde det för Jakob som en stadga, för Israel som ett evigt förbund: ”Till dig ger jag Kanaans land som er arvedel och egendom.” Då var ni en liten skara, ni var få och främlingar i landet. De vandrade från folk till folk, från ett rike till ett annat. Han lät ingen förtrycka dem, han straffade kungar för deras skull: ”Rör inte mina smorda, gör inte mina profeter något ont!” Sjung till HERREN, hela jorden! Ropa ut hans frälsning dag efter dag! Förkunna hans ära bland hednafolken, bland alla folk hans under! Stor är HERREN och högt prisad, värd att vörda mer än alla gudar. Folkens alla gudar är avgudar, men HERREN har gjort himlen. Majestät och härlighet är inför hans ansikte, makt och glädje i hans boning. Ge åt HERREN, ni folkens släkter, ge åt HERREN ära och makt! Ge åt HERREN hans namns ära, kom med gåvor inför hans ansikte! Tillbe HERREN i helig skrud, bäva inför honom, hela jorden! Världen står fast och vacklar inte. Himlen ska glädjas och jorden fröjda sig, bland hednafolken ska man säga: HERREN är kung! Havet ska brusa med allt som fyller det, marken ska glädja sig med allt som den bär, skogens alla träd ska ropa av fröjd inför HERREN, för han kommer för att döma jorden. Tacka HERREN, för han är god, evig är hans nåd. Och säg: Fräls oss, du vår frälsnings Gud, och samla oss och rädda oss från hednafolken, så att vi får prisa ditt heliga namn och ha vår ära i att prisa dig. Lovad är HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet!

Första Krönikeboken 16:1-36 nuBibeln (NUB)

Guds ark fördes in i tältet som David hade rest, och de bar fram brännoffer och gemenskapsoffer till Gud. När David avslutat brännoffren, välsignade han folket i HERRENS namn, och sedan gav han var och en av israeliterna, både män och kvinnor, en kaka bröd, en dadelkaka och en druvkaka. Han utsåg några leviter att tjänstgöra framför HERRENS ark; de skulle åkalla, prisa och lova HERREN, Israels Gud. Asaf blev ledare, Sakarja den andre, och sedan Jeiel, Shemiramot, Jechiel, Mattitja, Eliav, Benaja, Oved-Edom och Jeiel. De spelade lyra och harpa, Asaf slog på cymbalerna och prästerna Benaja och Jachasiel blåste ständigt på sina trumpeter framför Guds förbundsark. Den dagen uppdrog David för första gången Asaf och hans bröder att lovsjunga HERREN: ”Prisa HERREN, åkalla honom! Gör hans verk kända för alla folk! Sjung och spela till hans ära, berätta om alla hans under! Lovprisa hans heliga namn, låt dem som söker HERREN få en innerlig glädje! Vänd er till HERREN och hans kraft, sök honom ständigt! Tänk på de mäktiga gärningar han har gjort, hans under och den dom som han uttalat, ni som är ättlingar till hans tjänare Israel, till Jakob, hans utvalde. Han är HERREN, vår Gud. Över hela jorden sträcker sig hans domar. Han minns för evigt sitt förbund, sina befallningar för tusen generationer, det förbund som han slöt med Abraham, och sin ed till Isak. Han bekräftade det till Jakob som en stadga, till Israel som ett evigt förbund. Han sa: ’Jag ska ge dig Kanaans land till arv och egendom.’ Fastän de var få till antalet, en liten skara främlingar, och vandrade från folk till folk, från rike till rike, lät han ingen förtrycka dem, och han straffade kungar för deras skull. ’Rör inte mina smorda, skada inte mina profeter!’ Sjung till HERRENS ära, hela jorden! Ropa ut hans räddning varje dag! Förkunna hans härlighet bland folken, berätta för alla människor om hans under! För HERREN är stor och högt prisad, värd att frukta, mer än alla gudar. Folkens alla gudar är avgudar, men HERREN har gjort himlen. Majestät och prakt omger honom, kraft och glädje finns i hans boning. Ge HERREN ära, alla folkslag, erkänn hans majestät och kraft! Ge HERRENS höga namn ära, kom med era offer till honom, tillbe HERREN i helig skrud! Darra inför honom, hela jorden! Världen står fast, den kan inte rubbas. Låt himlen vara glad och jorden jubla! Låt dem förkunna bland folken att HERREN regerar! Låt havet brusa och allt som finns i det! Låt fälten glädjas och allt som växer på dem! Skogens alla träd ska susa av lovsånger, ja, de ska jubla inför HERREN, ty han kommer för att döma jorden. Prisa HERREN, för han är god. Hans nåd varar i evighet. Säg: Rädda oss, Gud, du vår räddare! Samla oss igen och befria oss från dessa folk, så att vi får prisa ditt heliga namn och tacka och lova dig. Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet!” Och allt folket sa: ”Amen!” och prisade HERREN.