Första Krönikeboken 11:10-25

Dela

Första Krönikeboken 11:10-25 Svenska Folkbibeln (SFB98)

Dessa är de främsta bland Davids hjältar, som starkt stödde honom i hans rike tillsammans med hela Israel, så att man gjorde honom till kung över Israel enligt HERRENS ord. Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till en hakmonit, den främste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över trehundra slagna på en gång. Efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo. Han var en av de tre hjältarna. Han var med David vid Pas-Dammim, när filisteerna hade samlats där till strid. Där fanns en åker, full med korn, och folket flydde för filisteerna. Då ställde de sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna, och HERREN lät dem vinna en stor seger. Tre av de trettio främsta männen gick ner över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. David var då på borgen, och en filisteisk utpost fanns i Betlehem. David sade längtansfullt: "Om ändå någon ville ge mig vatten att dricka från brunnen vid Betlehems stadsport!" Då bröt de tre sig igenom filisteernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog det och bar det till David. Men David ville inte dricka det utan hällde ut det som ett drickoffer åt HERREN. Han sade: "Må Gud låta det vara fjärran från mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod? De har ju vågat sina liv, ja, med fara för sina liv har de burit hit det." Och han ville inte dricka det. Sådana bragder hade de tre hjältarna utfört. Absaj, Joabs bror, var den främ- ste av tre andra. Han svängde en gång sitt spjut över trehundra slagna. Han hade ett stort namn bland de tre. Han var dubbelt så mycket ansedd som någon annan i detta tretal, och han var deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte. Vidare Benaja, son till Jojada, från Kabseel, var en tapper man och gjorde många stordåd. Han slog ner de två arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ner och slog ihjäl lejonet i brunnen. Han slog också ner den egyptiske mannen som var så storväxt: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han emot honom beväpnad endast med sin stav. Han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. Sådana bragder hade Benaja, Jojadas son, utfört, och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna. Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom till anförare för sin livvakt.

Första Krönikeboken 11:10-25 Karl XII 1873 (SK73)

Desse äro de öfverste ibland Davids väldiga, de der manliga höllo med honom i hans rike, när hela Israel, så att man gjorde honom till Konung, efter Herrans ord, öfver Israel. Och detta är talet på Davids väldiga män: Jasabeam, Hachmoni son, den ypperste ibland tretio; han hof sin spets upp, och slog trehundrad i en gång. Näst honom var Eleazar, Dodo son, den Ahohiten, och han var ibland de tre väldiga. Denne var med David, då de talade hädelse, och de Philisteer sig der församlat hade till strid; och var ett stycke åker fullt med bjugg, och folket flydde för de Philisteer. Och de trädde midt uppå åkerstycket, och undsatte det, och slogo de Philisteer; och Herren gaf en stor salighet. Och de tre utaf de yppersta tretio drogo neder till bergshällen till David, i den kulona Adullam; men de Philisteers lägre var i Rephaims dal. Och David var i borgene; och de Philisteers folk var på den tid i BethLehem. Och David fick lusta, och sade: Ho vill gifva mig dricka af det vattnet i den brunnen i BethLehem, under portenom? Då slogo desse tre genom de Philisteers lägre, och hemtade vatten utu brunnen i BethLehem, under portenom, och båro till David. Men han ville icke drickat, utan utgöt det Herranom; Och sade: Det låte Gud vara långt ifrå mig, att jag detta göra skulle, och dricka dessa mäns blod i deras lifsfara; förty de hafva det hemtat med sins lifs fara; derföre ville han icke drickat. Det gjorde de tre hjeltar. Abisai, Joabs broder, han var den ypperste ibland tre, och han hof sin spets upp, och slog trehundrad, och han var beprisad ibland tre. Och han den tredje härligare än de två, och var deras öfverste; men till de tre kom han icke. Benaja, Jojada son, IsHails sons, den mycket bedrifvit hade, af Kabzeel, han slog tu de Moabiters lejon; och gick neder, och slog ett lejon midt i brunnenom i snötiden. Han slog ock en Egyptisk man; han var fem alnar lång, och hade en spets i handene såsom ett väfträ; men han gick ned till honom med en staf, och tog honom spetsen utu handene, och drap honom med hans egen spets. Det gjorde Benaja, Jojada son, och vardt beprisad ibland tre hjeltar; Och var den härligaste ibland tretio; men till de tre kom han icke; honom gjorde David till sitt hemliga råd.

Första Krönikeboken 11:10-25 Svenska 1917 (SVEN)

Och dessa äro de förnämsta bland Davids hjältar, vilka gåvo honom kraftig hjälp att bliva konung, de jämte hela Israel, och så skaffade honom konungaväldet, enligt HERRENS ord angående Israel.2 Sam. 23,8 f. Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jasobeam, son till en hakmonit, den förnämste bland kämparna, han som svängde sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna på en gång. Och efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo; han var en av de tre hjältarna. Han var med David vid Pas-Dammim, när filistéerna där hade församlat sig till strid. Och där var ett åkerstycke, fullt med korn. Och folket flydde för filistéerna. Då ställde de sig mitt på åkerstycket och försvarade det och slogo filistéerna; och HERREN lät dem så vinna en stor seger. En gång drogo tre av de trettio förnämsta männen ned över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filistéer var lägrad i Refaimsdalen.1 Sam. 22, Men David var då på borgen, under det att en filisteisk utpost fanns i Bet-Lehem. Och David greps av lystnad och sade: »Ack att någon ville giva mig vatten att dricka från brunnen vid Bet-Lehems stadsport!» Då bröto de tre sig igenom filistéernas läger och hämtade vatten ur brunnen vid Bet-Lehems stadsport och togo det och buro det till David. Men David ville icke dricka det, utan göt ut det såsom ett drickoffer åt HERREN. Han sade nämligen: »Gud låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod, som hava vågat sina liv? Ty med fara för sina liv hava de burit det hit.» Och han ville icke dricka det. Sådana ting hade de tre hjältarna gjort. Absai, Joabs broder, var den förnämste av tre andra; han svängde en gång sitt spjut över tre hundra som hade blivit slagna. Och han hade ett stort namn bland de tre. Han var dubbelt mer ansedd än någon annan i detta tretal, och han var deras hövitsman, men upp till de tre första kom han dock icke. Vidare Benaja, son till Jojada, som var son till en tapper, segerrik man från Kabseel; han slog ned de två Arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ned och slog ihjäl lejonet i brunnen.1 Krön. 27,5 f. Han slog ock ned den egyptiske mannen som var så reslig: fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han ned mot honom, väpnad allenast med sin stav. Och han ryckte spjutet ur egyptiern hand och dräpte honom med hans eget spjut. Sådana ting hade Benaja, Jojadas son, gjort. Och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna. Ja, han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första kom han icke. Och David satte honom till anförare för sin livvakt.

Första Krönikeboken 11:10-25 Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Dessa är de främsta bland Davids hjältar, som starkt stödde honom i hans rike tillsammans med hela Israel, så att man gjorde honom till kung över Israel enligt HERRENS ord. Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jashobeam, son till en hakmonit, den främste bland kämparna, som svängde sitt spjut över trehundra slagna på en gång. Efter honom kom ahoaiten Eleasar, son till Dodo. Han var en av de tre hjältarna. Han var med David vid Pas-Dammim när filisteerna hade samlats där till strid. Där fanns en åker, full med korn, och folket flydde för filisteerna. Då ställde de sig mitt på åkern och försvarade den och slog filisteerna, och HERREN lät dem vinna en stor seger. Tre av de trettio främsta männen gick ner över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filisteer hade slagit läger i Refaimdalen. David var då på borgen, och en filisteisk utpost fanns i Betlehem. David sade längtansfullt: ”Tänk om någon kunde ge mig lite vatten från brunnen vid Betlehems stadsport!” Då bröt de tre sig igenom filisteernas linjer, hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog med det och bar det till David. Men David ville inte dricka det, utan hällde ut det som ett dryckesoffer åt HERREN. Han sade: ”Aldrig inför min Gud att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod? De har ju vågat sina liv, de har burit hit det med fara för sina liv.” Och han ville inte dricka det. Sådana bragder hade de tre hjältarna utfört. Abshaj, Joabs bror, var den främste av tre andra. Han svängde en gång sitt spjut över trehundra slagna. Han hade ett stort namn bland de tre. Han var dubbelt så mycket ansedd som någon annan i detta tretal, och han var deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte. Dessutom Benaja, son till Jojada från Kabseel, som var en tapper man och gjorde många stordåd. Han slog ner de två arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ner och slog ihjäl lejonet i brunnen. Han slog också ner egyptiern, en reslig man som var fem alnar lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han emot honom beväpnad med bara sin stav. Han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. Sådana bragder hade Benaja, Jojadas son, utfört, och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna. Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom till ledare för sin livvakt.

Första Krönikeboken 11:10-25 nuBibeln (NUB)

Dessa är de förnämsta bland Davids hjältar, som tillsammans med hela Israel gav hans kungadöme starkt stöd och gjorde honom till kung över hela landet, som HERREN hade talat till Israel. Detta är förteckningen över Davids hjältar: Jishbaal, son till en man av Hakmonis släkt, den förnämste bland de trettio, som vid ett tillfälle dödade 300 man med sitt spjut. Närmast honom i rang var Elasar, son till Dodo av Achoachs släkt. Han var en av de tre hjältarna. Han var med David vid Pas Dammim, när filistéerna hade samlats till strid. Där fanns en åker full med korn. Israeliterna flydde för filistéerna. De ställde sig mitt på åkern, försvarade den, slog filistéerna, och genom honom utförde HERREN en stor räddning. En annan gång gick tre av de trettio förnämsta kämparna ner för klippan till David i Adullams grotta, medan filistéerna hade slagit läger i Refaimdalen, David befann sig i borgen och en filisteisk utpost fanns i Betlehem. David sa längtansfullt: ”Ack om någon kunde hämta lite vatten från källan vid porten till Betlehem!” De tre bröt sig då igenom filistéernas läger och hämtade upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och förde det med sig tillbaka till David. Men David vägrade att dricka det och hällde ut det som ett dryckesoffer till HERREN och sa: ”Nej, Gud förbjude att jag skulle göra något sådant! Skulle jag dricka blodet av dessa män som riskerat sina liv för att hämta det?” Eftersom de riskerat sina liv för att hämta vattnet, ville han inte dricka det. Sådana var de tre hjältarnas bedrifter. Avishaj, Joavs bror, var befälhavare för de trettio. En gång dödade han 300 man med sitt spjut, och han blev lika berömd som de tre. Hans anseende blev större än någon bland de tre och han blev deras befälhavare, men han räknades inte som en av dem. Benaja var son till Jojada och en tapper soldat från Kavseel. Han gjorde många stordåd och dödade två av Moabs bästa män. Han gick också ner och slog ihjäl ett lejon i en brunn en snöig dag. En annan gång dödade han en storväxt egypter som var 2,5 meter lång och hade ett spjut tjockt som en vävbom. Benaja gick fram till honom beväpnad med en stav. Han ryckte spjutet från egypterns hand och dödade honom med det. Sådana var Benajas, Jojadas sons, bedrifter, och han fick stort anseende bland de tre hjältarna. Han var mer berömd än de trettio, men han räknades inte med bland de tre. David gav honom befälet över sin livvakt.

Första Krönikeboken 11:10-25 Svenska Kärnbibeln (SKB)

Dessa är de främsta bland Davids hjältar, som starkt stödde honom i hans rike tillsammans med hela Israel, så att man gjorde honom till kung över Israel enligt Herrens ord. Detta är förteckningen på Davids hjältar: Jashobeam, son till en hakmonit, den främste bland kämparna, som svängde sitt spjut över 300 slagna på en gång. Efter honom kom ahoaiten Elazar, son till Dodo. Han var en av de tre hjältarna. Han var med David vid Pas-Dammim när filistéerna hade samlats där till strid. Där fanns en åker, full med korn, och folket flydde för filistéerna. Då ställde de sig mitt på åkern och försvarade den och slog filistéerna, och Herren lät dem vinna en stor seger. Tre av de 30 främsta männen gick ner över klippan till David vid Adullams grotta, medan en avdelning filistéer hade slagit läger i Refaimdalen. David var då i borgen (den starka fästningen – hebr. matsodah) [i Adullam, se 2 Sam 23:14], och en filisteisk utpost fanns i Betlehem. David sa längtansfullt: ”Tänk om någon kunde ge mig lite vatten från brunnen vid Betlehems stadsport!” Då bröt de tre sig igenom filistéernas linjer, hämtade vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog med det och bar det till David. Men David ville inte dricka det, utan hällde ut det som ett dryckesoffer åt Herren (Jahveh). Han sa: ”Aldrig inför min Gud att jag skulle göra detta! Skulle jag dricka dessa mäns blod? De har ju vågat sina liv, de har burit hit det med fara för sina liv.” Och han ville inte dricka det. Sådana bragder hade de tre hjältarna utfört. [Blod liknas vid liv i 1 Mos 9:4 och att dricka/äta blod är förbjudet i 3 Mos 17:14. David jämställde vattnet från källan med dessa tre mäns blod, eftersom de riskerat sina liv för att hämta det. Men deras bragd var inte lönlös, David uppfyllde 5 Mos 12:16 genom att hälla ut vattnet på marken.] Avishaj, Joavs bror, var den främste av tre andra. Han svängde en gång sitt spjut över 300 slagna. Han hade ett stort namn bland de tre. Han var dubbelt så mycket ansedd som någon annan i detta tretal, och han var deras befälhavare. Men upp till de tre första nådde han inte. Dessutom Benajaho, son till Jojada från Kabseel, som var en tapper man och gjorde många stordåd. Han slog ner de två arielerna i Moab, och det var han som en snövädersdag steg ner och slog ihjäl lejonet i brunnen. Han slog också ner egyptiern, en reslig man som var 5 alnar [2,25 meter] lång. Fastän egyptiern i handen hade ett spjut som liknade en vävbom, gick han emot honom beväpnad med bara sin stav. Han ryckte spjutet ur egyptierns hand och dödade honom med hans eget spjut. Sådana bragder hade Benajaho, Jojadas son, utfört, och han hade ett stort namn bland de tre hjältarna. Han var mer ansedd än någon av de trettio, men upp till de tre första nådde han inte. David satte honom till ledare för sin livvakt.

Första Krönikeboken 11:10-25 Bibel 2000 (B2000)

Detta är de främsta bland Davids kämpar, som var ett starkt stöd för hans kungamakt och som tillsammans med hela Israel hade gjort honom till kung enligt Herrens ord till Israel. Detta är förteckningen över Davids kämpar: Jishbaal, son till en man av Hakmons släkt, var den främste av de tre. Han svängde sitt spjut över 300 fiender, fällda på en och samma gång. Därnäst kom Elasar, son till Dodo av Achoachs släkt; han var en av de tre kämparna. Han var med David vid Pas Dammim, där filisteerna hade samlats till drabbning. Där fanns ett fält med korn. Israeliterna flydde för filisteerna, men Elasar fattade posto mitt på fältet och försvarade det och nedgjorde fienderna. Så skänkte Herren dem en stor seger. En gång gick tre av de trettio hövdingarna ner för klippan till David i Adullams grotta, samtidigt som filisteernas här var lägrad i Refaimdalen. David var då i sitt bergfäste, medan filisteerna hade en förpost vid Betlehem. David greps av längtan och sade: »Den som ändå kunde få lite vatten från brunnen vid stadsporten i Betlehem!« De tre tog sig då igenom filisteernas läger, hämtade upp vatten ur brunnen vid Betlehems stadsport och tog med tillbaka till David. Men David vägrade att dricka det och utgöt det som dryckesoffer åt Herren. »Min Gud bevare mig för att göra något sådant«, sade han. »Inte kan jag dricka dessa mäns blod! Ty de har satt sina liv på spel för att hämta vattnet.« Och han ville inte dricka. — Detta var de tre kämparnas bedrifter. Avishaj, bror till Joav, var ledare för de trettio. Han svängde sitt spjut över 300 fällda fiender. Han hade stort anseende bland de trettio; han var mer berömd än någon av dem och blev deras anförare. Ändå kunde han inte mäta sig med de tre. Benaja, Jojadas son, från Kavseel var en tapper man som utförde stora bragder. Han högg ner de båda sönerna till Ariel från Moab, och det var också han som en snöig dag steg ner i en brunn och dödade ett lejon. Vidare fällde han en jättelik egyptisk man, två och en halv meter lång. Egyptern var beväpnad med ett spjut, tjockt som en vävbom, men Benaja gick emot honom med en påk, ryckte från honom spjutet och dödade honom med det. Detta var Benajas, Jojadas sons, bedrifter, och han vann stort anseende bland de trettio kämparna. Han var mer berömd än någon av dem. Ändå kunde han inte mäta sig med de tre. David gav honom befälet över sin livvakt.