4 Moseboken 9:1-14

Så här talade HERREN till Mose i Sinai öken under det andra årets första månad sedan de lämnat Egypten: ”Säg till Israels folk att de ska fira påsk på den bestämda tiden. Ni ska fira påsk varje år i skymningen den fjortonde dagen i denna första månad på den bestämda tiden enligt givna föreskrifter och bud.” Mose sa då till israeliterna att de skulle fira påsk och påskfirandet ägde rum i Sinai öken i skymningen den fjortonde dagen i första månaden. Israeliterna gjorde precis som HERREN hade befallt Mose. Men några män var orena därför att de hade kommit nära en död kropp och kunde därför inte fira påsk just då. De kom därför till Mose och Aron samma dag och undrade om de för att ha orenat sig genom en död måste hållas ifrån att bära fram sina offer till HERREN samtidigt med resten av folket. Mose bad dem vänta medan han rådfrågade HERREN vad han hade för befallning om dem. HERREN talade till Mose: ”Säg till israeliterna: ’Om någon bland Israels folk, vare sig nu eller i kommande generationer, är oren på grund av att han rört vid en död kropp eller befinner sig på resa, kan de fira påsk i skymningen den andra månadens fjortonde dag. De ska vid det tillfället äta lammet tillsammans med osyrat bröd och bittra örter. De får inte lämna någonting kvar till följande morgon, de får inte krossa något av lammets ben och de måste följa alla de givna föreskrifterna beträffande firandet. Men om någon som inte är oren eller någon som inte är ute på resa ändå försummar att fira påsk, ska han utrotas ur sitt folk därför att han inte offrat till HERREN i rätt tid och han måste då bära sin skuld. Om en utlänning som bor bland er vill fira HERRENS påsk, ska han följa samma föreskrifter som jag gett er om påsken. Samma föreskrifter gäller för alla, utlänningar såväl som israeliter.’ ”