Markus 3:20-35

När Jesus kom hem, började folk att samlas igen, i en sådan mängd att varken han eller hans lärjungar ens fick tid att äta. När hans familj fick höra det, gick de dit för att ta hand om honom. ”Han är från sina sinnen!” sa de. Men de skriftlärda, som hade kommit från Jerusalem, sa: ”Han är besatt av Beelsebul. Han driver ut de onda andarna med hjälp av de onda andarnas härskare.” Jesus kallade då till sig dem och talade till dem i liknelser: ”Hur kan Satan driva ut Satan? Ett rike där man strider mot varandra går ju under. Och en familj där man strider mot varandra upphör snart att existera. Om nu Satan är kluven och strider mot sig själv, då kan han inte bestå, utan det är snart ute med honom. Ingen kan gå in i en stark mans hus och plundra honom på vad han äger utan att först binda honom. Sedan kan man plundra hans hus. Sannerligen säger jag er: Människor kan få förlåtelse för alla slags synder och hädelser, hur mycket man än hädar. Men den som hädar den heliga Anden kan aldrig i evighet få förlåtelse. Då gör man sig skyldig till en evig synd.” De hade nämligen sagt att han hade en oren ande. Nu kom Jesus mor och hans bröder och stannade utanför och skickade bud till honom för att kalla på honom. Skaran som satt runt Jesus sa då till honom: ”Din mor och dina bröder står här utanför och frågar efter dig.” Men han svarade: ”Min mor och mina bröder! Vilka är det?” Sedan såg han på dem som satt runt omkring honom och sa: ”Det här är min mor och mina syskon. Var och en som gör Guds vilja är min bror och min syster och min mor.”