Markus 14:43-72

Medan Jesus fortfarande talade kom Judas, en av de tolv, tillsammans med en folkhop beväpnad med svärd och klubbor. De var utsända av översteprästerna och de skriftlärda och folkets ledare. Förrädaren hade kommit överens med dem om ett tecken och sagt: ”Den man som jag hälsar med en kyss är det. Grip honom och för bort honom under bevakning.” Judas gick direkt till Jesus och sa: ”Rabbi”, och kysste honom. Då grep de Jesus och höll fast honom. Men en av dem som stod där drog sitt svärd och högg örat av översteprästens tjänare. Jesus frågade dem: ”Som mot en farlig brottsling har ni kommit med svärd och klubbor för att gripa mig! Varje dag har jag varit tillsammans med er i templet och undervisat utan att ni har gripit mig. Men Skriften måste gå i uppfyllelse.” Då övergav alla honom och flydde. Men en ung man, som bara hade ett linneskynke på sig, följde efter Jesus. Och när man försökte gripa honom, lämnade han skynket och sprang därifrån naken. De förde nu Jesus till översteprästen, där alla översteprästerna och folkets ledare och de skriftlärda hade samlats. Petrus följde efter på avstånd, ända in på översteprästens gård. Där slog han sig sedan ner bland tjänarna och värmde sig vid elden. Översteprästerna och hela det judiska rådet försökte hitta vittnesberättelser som skulle räcka för att döma Jesus till döden. Men de hittade inga. Många vittnade falskt, men vittnena sa hela tiden emot varandra. Till sist kom några med detta falska vittnesmål mot honom: ”Vi har hört honom säga: ’Jag ska riva ner det här templet, som är byggt av människor, och på tre dagar bygga upp ett annat som inte är byggt av människor.’ ” Men inte heller på den punkten stämde deras vittnesbörd överens. Då reste sig översteprästen upp inför rådet och sa till Jesus: ”Svarar du inte på vad de vittnar mot dig?” Men Jesus teg och svarade ingenting. Då ställde översteprästen ännu en fråga: ”Är du Messias, den Välsignades Son?” ”Ja, det är jag”, svarade Jesus, ”och ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himlens moln.” Då slet översteprästen sönder sina kläder och ropade: ”Vi behöver väl inga fler vittnen! Ni har själva hört hädelsen. Vad anser ni?” Alla ansåg att han förtjänade döden. Sedan började några att spotta på honom, och de band för hans ögon och slog honom med knytnävarna och sa: ”Visa att du är en profet!” Och tjänarna gav honom örfilar. Under tiden väntade Petrus nere på gårdsplanen. En av översteprästens tjänsteflickor kom då dit och fick syn på Petrus som satt och värmde sig vid elden. Hon stirrade på honom och sa sedan: ”Du var också tillsammans med den där Jesus från Nasaret.” Men Petrus nekade: ”Jag vet inte ens vad du pratar om!” Sedan gick han ut till den yttre gården. Och just då gol tuppen. Efter en stund fick tjänsteflickan syn på honom där och sa än en gång till dem som stod runt omkring: ”Han är också en av dem!” Men Petrus nekade igen. Lite senare sa de som stod där till Petrus: ”Visst är du en av dem. Du kommer ju också från Galileen.” Men Petrus svor, och lovade dyrt och heligt: ”Jag känner inte den där mannen som ni talar om!” Och i samma stund gol tuppen för andra gången. Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt till honom: ”Innan tuppen gal två gånger ska du förneka mig tre gånger.” Och han brast i gråt.