Markus 12:13-27

De skickade nu några fariseer och anhängare till Herodes för att lura Jesus att säga något som de kunde sätta dit honom för. Och de kom och sa till honom: ”Mästare, vi vet att du är uppriktig. Du låter dig inte påverkas av människor och ser inte till personen, utan lär oss i sanning Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren. Ska vi göra det eller inte?” Men Jesus förstod att de hycklade och sa: ”Varför försöker ni sätta mig på prov? Ta hit en denar så får jag titta på den.” Då gav de honom ett mynt, och han frågade dem: ”Vems bild är det här, och vems underskrift?” ”Kejsarens”, svarade de. ”Då så”, sa han, ”ge kejsaren det som är hans och Gud det som är Guds.” Och de blev förvånade över hans svar. Sedan kom några saddukeer till Jesus. De påstår att det inte finns någon uppståndelse, och därför frågade de: ”Mästare, Mose skrev att om en man dör och lämnar efter sig hustru men inga barn, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror. Nu fanns det sju bröder. Den äldste gifte sig, men dog utan att lämna några barn efter sig. Därför gifte sig bror nummer två med änkan, men dog utan att lämna några barn efter sig, likadant den tredje och alla sju; inga lämnade efter sig några barn. Sedan dog också kvinnan. När de nu uppstår från de döda, vems hustru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne.” Jesus svarade: ”Är det inte därför ni tar så fel eftersom ni förstår varken Skriften eller Guds kraft? När de döda uppstår ska de inte gifta sig eller bli bortgifta, utan vara som änglarna i himlen. Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då aldrig läst i Moseböckerna om törnbusken, där Gud säger till Mose: ’Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.’ Gud är inte en gud för döda, utan för levande. Ni tar fullständigt fel.”