Markus 1:2-20

Det står skrivet genom profeten Jesaja: ”Se! Jag ska sända min budbärare före dig, och han ska bereda vägen för dig. En röst ropar i ödemarken: ’Bana väg för Herren! Jämna en väg för honom!’ ” Så trädde Johannes döparen fram i ödemarken och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse. Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden. Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han åt gräshoppor och vildhonung. Han förkunnade: ”Efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar. Jag döper er med vatten, men han ska döpa er i den heliga Anden.” Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden. När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva. Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.” Då förde Anden ut Jesus i ödemarken, och där stannade han under fyrtio dagar och prövades av Satan. Han levde bland de vilda djuren, och änglarna betjänade honom. När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud. Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!” En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare. Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” De lämnade genast sina nät och följde honom. När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.