Matteus 8:5-27

När Jesus hade gått in i Kafarnaum, kom en romersk officer fram till honom och bad om hjälp: ”Herre, min tjänare ligger förlamad därhemma och har förfärliga plågor.” ”Jag ska komma med och bota honom”, sa Jesus. Men officeren sa: ”Herre, jag är inte värd att du går in i mitt hus. Säg bara ett ord, så blir min tjänare frisk. Jag har själv överordnade officerare som ger mig order, och jag har andra soldater som är under mig. Om jag säger till en av dem: ’Gå’, så går han, och till en annan: ’Kom’, så kommer han, och om jag säger till min tjänare: ’Gör det här’, så gör han det.” När Jesus hörde detta blev han mycket förvånad och sa till dem som följde honom: ”Sannerligen säger jag er: jag har inte funnit en så stark tro hos någon bland Israels folk. Jag säger er att många människor ska komma från öster och väster och ta plats med Abraham, Isak och Jakob vid måltiden i himmelriket. Men rikets egna barn ska kastas ut i mörkret utanför. Där ska de gråta och skära tänder.” Sedan sa Jesus till officeren: ”Gå hem. Det ska bli så som du trodde!” Och i samma stund blev tjänaren frisk. När Jesus sedan kom hem till Petrus fick han se att Petrus svärmor låg till sängs med hög feber. Han tog henne i handen, och febern lämnade henne. Hon steg upp och började betjäna honom. På kvällen förde man många besatta människor till Jesus, och han drev ut de onda andarna genom att bara tala till dem. Han botade också alla de sjuka. Så gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jesaja: ”Det var våra sjukdomar han bar, och våra smärtor tog han på sig.” När Jesus såg att det samlades mer och mer folk befallde han att de skulle åka över till andra sidan sjön. Då kom en av de skriftlärda fram till honom och sa: ”Mästare, jag vill följa dig vart du än går.” Jesus svarade: ”Rävarna har lyor och fåglarna har bon, men Människosonen har ingen plats där han kan vila ut.” En annan av hans lärjungar sa: ”Låt mig först gå hem och begrava min far.” Då svarade Jesus honom: ”Följ mig och låt de döda begrava sina döda.” Sedan steg Jesus i en båt och åkte över sjön tillsammans med sina lärjungar. Och plötsligt blåste en fruktansvärd storm upp med höga vågor som slog in över båten. Men Jesus sov. Då gick hans lärjungar fram till honom och väckte honom och sa: ”Herre, rädda oss! Vi förgås!” Men Jesus svarade: ”Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!” Sedan reste han sig upp och talade strängt till vinden och sjön, och det blev alldeles lugnt. Männen blev alldeles häpna. ”Vad är detta för en sorts människa”, sa de till varandra, ”eftersom till och med vinden och sjön lyder honom?”