Matteus 20:1-19

Himmelriket är som när en jordägare gick ut tidigt en morgon för att anställa arbetare till sin vingård. Han kom överens med dem om en dagslön på en denar, och arbetarna gick iväg till vingården. Klockan nio gick jordägaren ut igen och fick se några andra män stå på torget utan att ha något att göra. Även dem skickade han iväg till vingården och lovade att han skulle betala vad som var rätt. Mitt på dagen och vid tretiden på eftermiddagen gjorde han likadant. Klockan fem, en timma innan arbetsdagens slut, var han tillbaka i staden igen och såg då några andra män stå där. Han frågade dem: ’Varför har ni inte arbetat på hela dagen?’ ’Därför att ingen har anställt oss’, svarade de. ’Gå då iväg och arbeta tillsammans med de andra i min vingård’, sa han till dem. När kvällen sedan kom, bad jordägaren sin förman att kalla på arbetarna och ge dem deras lön och börja med dem som kommit sist. De män som börjat arbeta klockan fem kom då fram, och var och en fick en denar. När de män som anställts först kom för att få sin lön, trodde de därför att de skulle få mycket mer. Men också de fick en denar. Då började de protestera mot jordägaren: ’De här karlarna har bara hållit på en timma och ändå betalar du lika mycket till dem som till oss, trots att vi har arbetat hela dagen i den brännande hettan.’ ’Min vän’, svarade han en av dem, ’jag har inte handlat fel mot dig. Kom vi inte överens om en denar? Ta den och gå. Jag tänker ge alla samma lön. Har jag inte rätt att göra vad jag vill med mina egna pengar? Eller ser du med onda ögon på att jag är generös?’ Så ska de sista bli först och de första sist.” När Jesus var på väg upp till Jerusalem samlade han sina tolv lärjungar omkring sig och sa till dem medan de gick: ”Vi är nu på väg till Jerusalem. Där kommer Människosonen att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och de skriftlärda, och de ska döma honom till döden och överlämna honom till hedningarna för att hånas och piskas och korsfästas, men på den tredje dagen ska han uppstå.”