Lukas 2:21-40

Åtta dagar senare, när pojken skulle omskäras, fick han heta Jesus, det namn som ängeln gav honom innan hans mor blev gravid. När det sedan var dags för föräldrarnas rening enligt Moses lag, tog de med Jesus till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren. Det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd son som kommer ur moderlivet ska helgas åt Herren. Samtidigt bar de fram offret, som enligt Herrens lag skulle vara ett par turturduvor eller två unga duvor. Vid den här tiden var en man som hette Symeon i Jerusalem, en rättfärdig och from man som väntade på Israels tröst och var fylld av den heliga Anden. Den heliga Anden hade uppenbarat för honom att han inte skulle dö förrän han hade sett Herrens Messias. Ledd av Anden kom han till templet, och när föräldrarna kom med barnet Jesus för att göra som sed var enligt lagen, tog han barnet i sin famn och prisade Gud och sa: ”Herre, nu kan jag, din tjänare, dö i frid, så som du har lovat! För nu har jag med egna ögon sett din frälsning, som du har berett inför alla folk, ett ljus som ska uppenbaras för hedningarna och ge ära åt ditt folk Israel.” Hans far och mor var mycket förvånade över vad som sades om honom. Symeon välsignade dem och sa till hans mor Maria: ”Det här barnet ska bli till fall och upprättelse för många i Israel och till ett tecken man strider om. Också genom din egen själ ska ett svärd gå. Så ska avslöjas vad många tänker i sina hjärtan.” Där fanns också en profetissa, som hette Hanna, dotter till Fanuel från Ashers stam. Hon var nu gammal. Hon hade varit gift i sju år när hon var ung och sedan levt som änka tills hon nu var åttiofyra år. Hon lämnade aldrig templet utan var där dag och natt och tjänade Gud genom fasta och bön. Just då kom Hanna dit och började tacka och prisa Gud. Hon berättade om Jesus för alla som väntade på att Jerusalem skulle återlösas. När föräldrarna sedan hade gjort allt det som Herrens lag föreskriver, återvände de till sin hemstad Nasaret i Galileen. Där växte pojken upp och blev stark och fylld av visdom. Och Guds nåd var med honom.