Lukas 11:1-12

Lukas 11:1-12 NUB

En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be, och när han hade slutat sa en av hans lärjungar till honom: ”Herre, lär oss att be, så som Johannes lärde sina lärjungar att be.” Då sa Jesus: ”Så här ska ni säga: ’Fader, låt ditt namn bli helgat. Låt ditt rike komma. Ge oss den mat vi behöver, dag för dag, och förlåt oss våra synder, för vi förlåter också var och en som står i skuld till oss. Hjälp oss när vi prövas.’ ” Sedan sa han till dem: ”Vem av er skulle kunna ha en vän som någon gick till mitt i natten och sa: ’Min vän, låna mig tre brödkakor! En av mina vänner har kommit resande, och jag har inget att bjuda honom på.’ Och vännen därinne skulle då svara och säga: ’Dörren är redan låst och mina barn ligger hos mig i sängen, så jag kan inte stiga upp och ge dem till dig.’ Men jag säger er att även om han inte stiger upp och ger honom något därför att han är en vän, så gör han det för att slippa skämma ut sig. Därför säger jag er: be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka på, och dörren ska öppnas. För den som ber, han får, och den som söker, han finner. Och för var och en som knackar på ska dörren öppnas. Kan någon far, om hans barn ber om en fisk, ge det en orm, eller en skorpion, när barnet ber om ett ägg?