Klagovisorna 3:46-66

”Alla våra fiender hångrinar åt oss. Skräck och fallgropar möter oss, förödelse och undergång.” Strömmar av tårar flödar från mina ögon, för dottern mitt folk går under. De flödar ur mina ögon oupphörligen, ändlöst, tills HERREN blickar ner och ser det från himlen. Det gör mig ont att se hur de unga kvinnorna i min stad lider. De jagade mig som en fågel, de som utan orsak var mina fiender. De försökte ta mitt liv i en grop och kastade stenar på mig. Vattnet strömmade över mitt huvud, jag tänkte att nu hade slutet kommit för mig. Men nerifrån gravens djup ropade jag ditt namn, HERRE, och du hörde min vädjan: ”Stäng inte dina öron för min bön om lindring och hjälp!” Du kom nära mig när jag ropade, och du sa: ”Var inte rädd!” Herre, du har tagit dig an mig och gett lösen för mitt liv. Du har sett de oförrätter som begåtts mot mig. HERRE, skaffa mig rätt! Du har sett deras hämndlystnad, alla sammansvärjningar mot mig. Du har hört alla deras förolämpningar, HERRE, alla deras sammansvärjningar mot mig, allt som mina fiender viskar och mumlar mot mig dagen lång. Se hur de sjunger nidvisor om mig vare sig de sitter eller står. HERRE, straffa dem så som deras gärningar förtjänar. Täck deras innersta med en slöja, låt din förbannelse komma över dem. Förfölj dem i vrede och utplåna dem, låt dem inte längre finnas under HERRENS himmel!