Johannes 7:14-44

Men när halva högtiden redan var över, gick Jesus upp till templet och började undervisa, och judarna blev förvånade när de hörde honom. De sa: ”Hur kan han veta så mycket om Skrifterna trots att han saknar utbildning?” Då svarade Jesus dem: ”Min lära är inte min utan hans som har sänt mig. Om någon vill göra hans vilja, så kommer han att förstå om min undervisning är från Gud eller om jag bara talar av mig själv. Den som talar av sig själv söker sin egen ära, men den som söker hans ära som har sänt honom talar sanning. Hos honom finns ingen orättfärdighet. Har inte Mose gett er lagen? Men ingen av er följer lagen. Varför försöker ni döda mig?” Folket svarade: ”Du är besatt av en ond ande! Det är väl ingen som försöker döda dig.” Jesus svarade: ”Jag gjorde något som förvånade er mycket. Mose har gett er omskärelsen, fastän den inte kommer från Mose utan från förfäderna, och ni utför omskärelse även på en sabbat. Om man nu omskär en människa på en sabbat för att inte bryta mot Moses lag, varför retar ni upp er för att jag gjorde någon helt och hållet frisk på sabbaten? Döm inte efter hur saker och ting ser ut, utan fäll en rättvis dom.” En del av dem som bodde i Jerusalem sa: ”Är det inte den här mannen som de vill döda? Här står han ju helt öppet och undervisar, och ingen säger något till honom. Har rådsmedlemmarna kanske blivit övertygade om att han är Messias? Ändå vet vi varifrån den här mannen är. När Messias kommer ska ingen veta varifrån han är.” Då ropade Jesus där han stod och undervisade i templet: ”Så ni känner mig och vet varifrån jag kommer! Ändå har jag inte kommit av mig själv, utan det finns en som har sänt mig, en som är trovärdig, en som ni inte känner. Men jag känner honom, för jag kommer från honom, och han har sänt mig.” De ville då gripa Jesus genast, men ingen rörde honom, eftersom hans stund ännu inte hade kommit. Men många bland folket började tro på honom, och de sa: ”När Messias än kommer kan han väl inte göra fler tecken än denne man har gjort.” När fariseerna fick veta att folket pratade om Jesus i smyg, skickade de och översteprästerna ut några män ur tempelvakten för att gripa honom. Jesus sa: ”Jag kommer bara att stanna hos er en kort tid till. Sedan ska jag återvända till honom som har sänt mig. Ni ska söka efter mig men inte hitta mig, för där jag är, dit kan ni inte komma.” Då sa judarna till varandra: ”Vart tänker han ta vägen, eftersom vi inte ska kunna hitta honom? Tänker han gå till dem som bor kringspridda bland greker? Ska han undervisa greker? Vad menar han när han säger: ’Ni ska söka efter mig, men inte hitta mig, för där jag är, dit kan ni inte komma’?” På sista dagen, som var lövhyddefestens höjdpunkt, stod Jesus upp och ropade: ”Om någon är törstig så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans inre ska strömmar av levande vatten flyta fram såsom det står skrivet.” Med detta menade han Anden, som de som trodde på honom skulle få. Men Anden hade inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade förhärligats. När folket hörde honom säga detta, sa några av dem: ”Han måste vara profeten.” Andra sa: ”Han är Messias.” Ytterligare några: ”Nej. Messias ska väl inte komma från Galileen! Står det inte i Skriften att Messias ska vara av Davids släkt och komma från Betlehem, småstaden där David bodde?” Människorna hade alltså delade meningar om honom. Några ville också arrestera honom, men ingen rörde honom.