Johannes 19:19-37

Johannes 19:19-37 NUB

Pilatus hade låtit skriva en skylt som sattes upp på korset och där stod det: JESUS FRåN NASARET, JUDARNAS KUNG. Texten var skriven på hebreiska, latin och grekiska och eftersom platsen där Jesus korsfästes låg nära staden var det många judar som läste den. Judarnas överstepräster gick då till Pilatus och krävde: ”Ändra texten från ’Judarnas kung’ till vad han själv har sagt: ’Jag är judarnas kung.’ ” Men Pilatus svarade: ”Vad jag har skrivit, det har jag skrivit.” När soldaterna hade korsfäst Jesus, tog de hans kläder och delade upp dem i fyra delar, en för var och en av dem. Men när de kom till skjortan som var vävd i ett enda stycke utan söm, sa de: ”Vi bör inte skära sönder den. Vi kastar lott om vem som ska få den.” Så gick det i uppfyllelse som står skrivet: ”De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.” Det var vad soldaterna gjorde. Intill Jesus kors stod hans mor, hans moster, Klopas hustru Maria och Maria från Magdala. När Jesus såg sin mor och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sa han till henne: ”Kvinna, låt honom vara din son!” Sedan sa han till sin lärjunge: ”Låt henne vara din mor!” Från den stunden lät lärjungen henne bo hemma hos sig. Jesus visste nu att allt var fullbordat och för att det som står skrivet skulle uppfyllas, sa han: ”Jag är törstig!” Någon doppade då en svamp i en kruka fylld med surt vin som stod där och fäste den på en isopstjälk och förde den till hans mun. Och när Jesus hade fått vinet, sa han: ”Det är fullbordat!” Sedan böjde han ner huvudet och gav upp andan. Judarna ville inte att kropparna skulle hänga kvar på korsen till nästa dag som var en sabbat och dessutom en speciell sådan. De bad därför Pilatus ge order om att man skulle slå sönder benen på de korsfästa och ta ner kropparna. Soldaterna kom då och slog sönder benen på de båda män som hade korsfästs samtidigt som Jesus, först den ena mannens ben och sedan den andres. Men när de kom fram till Jesus, såg de att han redan var död och därför slog de inte sönder hans ben. En av soldaterna stack upp ett spjut i hans sida och då rann det ut blod och vatten. Det finns en som kan vittna om detta och hans vittnesbörd är sant. Han vet att det han säger är sant och han vittnar för att ni ska tro. Detta hände för att Skriften skulle gå i uppfyllelse: ”Inget av hans ben ska krossas.” På ett annat ställe står det: ”De ska se upp till honom som de har genomborrat”.