Alla arméofficerarna, bland dem Jochanan, Kareachs son, och Jesanja, Hoshajas son, och allt folket, både stora och små, kom och sa till profeten Jeremia: ”Vi vädjar till dig: Be till HERREN, din Gud, för oss som är kvar. Som du själv kan se, är vi bara en liten spillra kvar av de många som vi varit. Be HERREN, din Gud, att tala om för oss vart vi ska ta vägen och vad vi ska göra.”
”Ja”, svarade profeten Jeremia dem. ”Jag har lyssnat till er och ska be till HERREN, er Gud, så som ni har begärt. Allt vad HERREN sedan svarar ska jag tala om för er, utan att dölja någonting.”
Då sa de till Jeremia: ”Må HERREN vara ett sant och trofast vittne mot oss, om vi inte handlar i enlighet med allt vad HERREN, vår Gud, sänder dig till att säga oss. Vare sig det är gott eller ont, ska vi lyda HERREN, vår Gud, som vi sänder dig till, för att det ska gå oss väl när vi lyder HERREN, vår Gud.”
Tio dagar senare kom HERRENS ord till Jeremia. Då kallade han till sig Jochanan, Kareachs son, de andra arméofficerarna som var hos honom och även allt folket, både små och stora, och sa till dem: ”Så säger HERREN, Israels Gud, som ni sände mig till för att lägga fram er vädjan: ’Om ni stannar kvar i detta land ska jag bygga upp er och inte riva ner er. Jag ska plantera er och inte rycka upp er. Jag ångrar nämligen det onda jag låtit drabba er. Var inte rädda för kungen av Babylonien. Var inte rädda för honom, säger HERREN, för jag är med er för att rädda er och befria er ur hans våld. Jag ska vara barmhärtig mot er, och han kommer också att vara barmhärtig mot er, så att han låter er åter bo i ert land.’
Bibelappen
Bibelappen för barn
