2 Moseboken 4:18-31

Mose gick hem och sa till sin svärfar Jetro: ”Jag skulle vilja gå tillbaka till Egypten och besöka mina släktingar för att se om de fortfarande lever.” ”Naturligtvis får du gå, och lycka till”, svarade Jetro. Innan Mose lämnade Midjan, sa HERREN till honom: ”Gå tillbaka till Egypten, för alla de som ville döda dig är nu själva döda.” Mose satte sin hustru och sina söner på en åsna och började resan till Egypten. I handen hade han Guds stav. HERREN sa till Mose: ”När du kommer tillbaka till Egypten, gör inför farao de under som jag har gett dig makt att göra. Men jag kommer att göra hans hjärta hårt, så att han inte släpper folket. Då ska du säga till honom: ’Så säger HERREN: Israel är min förstfödde son. Jag har gett dig befallning att låta honom gå, så att han kan hålla gudstjänst åt mig, men du har vägrat. Därför ska jag döda din förstfödde son.’ ” Vid ett nattläger under resan kom HERREN emot Mose och ville döda honom. Då tog Sippora en flintkniv och skar bort förhuden på sin son och vidrörde Moses fötter med den och sa: ”Du är verkligen min blodsbrudgum.” Sedan lät Herren honom vara. Detta med blodsbrudgum sa hon med tanke på omskärelsen. Vid samma tid sa HERREN till Aron: ”Gå ut i öknen och möt Mose.” Aron gick ända till Horeb, Guds berg, där han träffade Mose och hälsade honom med en kyss. Mose talade om för Aron allt som HERREN hade sänt honom till att säga och alla de tecken han fått befallning om att utföra. Mose och Aron gick sedan och sammankallade alla de äldste i Israel. Aron berättade för dem vad HERREN hade sagt till Mose och Mose utförde tecknen inför folket. Då trodde folket, när de hörde att HERREN tagit sig an dem och sett deras förtryck. De föll ned och tillbad.