1 Samuelsboken 18:6-16

När den segrande israelitiska armén återvände hem efter att David dödat filistén, möttes den av kvinnor från Israels alla städer. De hade kommit för att fira segern och möta kung Saul och de sjöng och dansade av glädje med tamburiner och cymbaler. Kvinnorna dansade och sjöng: ”Saul har slagit sina tusen och David sina tiotusen!” Saul blev mycket vred och sa: ”De ger David äran av att ha dödat tiotusen, men jag får bara äran av att ha dödat tusen! Nu är det bara kungamakten som fattas honom!” Och från den dagen såg kung Saul med avund på David. Nästa dag kom en ond ande från HERREN över Saul och han bar sig åt som en besatt inne i sitt hus. David spelade på harpan som han brukade. Men Saul hade ett spjut i handen och plötsligt kastade han det mot David och sa: ”Jag ska nagla fast honom vid väggen!” Två gånger lyckades David vika undan. Saul var rädd för David, eftersom HERREN var med David men hade lämnat honom själv. Därför skickade han bort David och gav honom befälet över en avdelning på tusen man, som David sedan anförde under olika uppdrag. David lyckades väl i allt han gjorde, för HERREN var med honom. Saul märkte också detta och han blev allt mer rädd för honom. Men hela Juda och Israel älskade David, eftersom han ledde dem i striderna.