1 Korintierbrevet 1:18-29

Budskapet om korset är dårskap för dem som går förlorade. Men för oss som räddas är det Guds kraft. Det står skrivet: ”Jag ska förgöra de visas vishet och de förståndigas förstånd ska jag sätta åt sidan.” Så var finns nu de visa? Och de skriftlärda och denna tidsålderns tänkare? Har inte Gud gjort denna världens vishet till dårskap? I sin vishet lärde inte världen känna Gud i hans vishet, och därför bestämde Gud att genom dårskapen i vår förkunnelse rädda dem som tror. Judarna kräver tecken och grekerna söker vishet. Men vi förkunnar den korsfäste Kristus, som för judarna är en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, vare sig de är judar eller greker, är Kristus Guds kraft och Guds vishet. Guds dårskap är visare än människorna och hans svaghet starkare än människorna. Syskon, tänk på hur det var när ni själva blev kallade. Det var inte många av er som mänskligt sett räknades som visa, inte många som hade inflytande eller kom från en fin familj. Nej, Gud valde ut det som är dåraktigt i världens ögon, för att de visa skulle få skämmas, och Gud valde ut det som är svagt i världens ögon, för att de starka skulle få skämmas. Det som har låg status och som världen ser ner på, det som inte är något, det utvalde Gud, för att göra om intet det som anses vara något, för att ingen ska kunna skryta inför Gud.