Sedan började Jesus tala till folket genom att berätta bilder. Han sa: "En man planterade en vingård. Han byggde en mur runt omkring den och grävde en grop där han kunde pressa druvorna. Han byggde också ett vakttorn. Sedan arrenderade han ut vingården till några lantbrukare medan han själv reste bort. När det blev dags att skörda, sände han en av sina tjänare till lantbrukarna för att hämta den del av skörden som var hans. Men de tog fast tjänaren, misshandlade honom och skickade honom tillbaka tomhänt.
Ägaren sände då en annan av sina tjänare, men samma sak hände igen. De slog honom i huvudet och förolämpade honom. Nästa tjänare som han sände dödade de. Ja, alla som ägaren sände, misshandlade de eller slog ihjäl. Till slut fanns det bara en kvar att sända, ägarens egen älskade son. Honom sände han iväg som den siste, för han tänkte: 'Honom ska de väl ändå visa respekt för.'
Men lantbrukarna sa till varandra: 'Här kommer han som ska ärva hela vingården. Kom så dödar vi honom och lägger beslag på den själva!' Så tog de fast sonen och dödade honom och slängde kroppen utanför vingården."
"Vad tror ni ägaren gör när han får reda på vad som har hänt?" frågade Jesus. "Jo, han kommer själv dit och dödar lantbrukarna och ger sedan vingården till andra. Har ni inte läst det här stället i Skriften: 'Den sten som inte dög åt husbyggarna har blivit själva hörnstenen. Herren har utvalt den, och den är underbar att se!' "
De judiska ledarna ville arrestera Jesus genast, eftersom de förstod att det var dem han syftade på i sin berättelse, men de var rädda för folket. Därför lämnade de honom och gick därifrån.
De judiska ledarna skickade nu några fariseer och anhängare till kung Herodes för att lura Jesus att säga något som de kunde sätta dit honom för. Och de kom och sa: "Mästare, vi vet att du alltid är uppriktig. Du frågar inte efter vad folk tycker och tänker, utan säger oss rakt ut vad som är Guds vilja. Tala nu om för oss om det är rätt eller fel att betala skatt till den romerska kejsaren. Ska vi göra det eller inte?"
Men Jesus förstod att de bara låtsades vilja lyda Gud, och sa: "Varför försöker ni lura mig? Ta hit ett romerskt mynt så får jag titta på det." Då gav de honom ett mynt, och han frågade dem: "Vems bild är det här, och vems namn står under bilden?"
"Kejsarens", svarade de. "Då så", sa han, "ge kejsaren det som är hans. Men det som tillhör Gud det måste ni ge till Gud." Och de blev mycket förvånade över hans svar.
Sedan kom några saddukeer till Jesus. De påstår att de döda inte ska uppstå igen, och därför frågade de:
"Mästare, i Moses lag står det att om en man dör och lämnar efter sig fru men inga barn, ska hans bror gifta sig med änkan och se till att den döde får en son som kan ärva honom. Nu fanns det en familj med sju bröder. Den äldste gifte sig, men dog utan att lämna några barn efter sig. Därför gifte sig bror nummer två med änkan, men snart dog också han utan att lämna några barn efter sig. Med den tredje gick det likadant, och så fortsatte det ända tills hon hade varit gift med alla sju utan att ha fått några barn. Till sist dog också kvinnan. När de nu uppstår från de döda, vems fru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne!"
Jesus svarade: "Ni förstår varken Skriften eller Guds kraft. Det är därför ni tar så fel. När de döda uppstår igen kommer de inte att gifta sig, utan blir som änglarna i himlen.
Men när det gäller de dödas uppståndelse, har ni då aldrig läst i Moseböckerna om den brinnande törnbusken, där Gud säger till Mose: 'Jag är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.' Gud är inte en gud för döda, utan för levande. Ni tar fullständigt fel."
Bibelappen
Bibelappen för barn
