Lukas 11:1-12

Lukas 11:1-12 BSV

En gång hade Jesus stannat på ett ställe för att be, och när han hade slutat kom en av hans efterföljare fram till honom och sa: "Herre, lär oss att be, precis som Johannes döparen lärde sina efterföljare att be." Då sa Jesus: "Så här ska ni säga: Far i himlen, vi ber att du ska bli ärad. Kom och regera bland oss. Ge oss den mat vi behöver, dag för dag, och förlåt oss att vi har syndat mot dig, för vi förlåter själva alla dem som gör fel mot oss. Och låt oss inte utsättas för frestelser." Sedan fortsatte Jesus att undervisa om bön genom att berätta olika bilder. Han sa: "Tänk dig att du går till en vän mitt i natten och knackar på hos honom och säger: 'Kan du låna mig tre brödkakor. En av mina vänner har just kommit på besök, och jag har inget att bjuda honom på.' Då kanske vännen svarar inifrån huset: 'Stör mig inte! Dörren är redan låst och vi har gått och lagt oss. Barnen kan vakna om jag går upp. Jag kan inte hjälpa dig den här gången.' Men om du bara fortsätter att knacka, så försäkrar jag dig att han kommer att stiga upp och ge dig allt du behöver, kanske inte för att du är hans vän, men för att han ska slippa att skämma ut sig. Det är likadant med bönen: Be, så ska ni få. Sök, så ska ni finna. Knacka och dörren ska öppnas. För alla som ber, de får, och alla som söker, de finner. Och för var och en som knackar ska dörren öppnas. Du som är pappa, inte ger du väl ditt barn en orm när det ber om en fisk, eller en skorpion när det ber om ett ägg? Naturligtvis inte!