Markus 10:13-34

Markus 10:13-34 SK73

Och de hade barn till honom, att han skulle taga på dem; men Lärjungarna näpste dem, som dem fram hade. Men när Jesus det såg, vardt han misslynt, och sade till dem: Låter barnen komma till mig, och förmener dem icke; ty sådana hörer Guds rike till. Sannerliga säger jag eder; Hvilken som icke undfår Guds rike såsom ett barn, han kommer der aldrig in. Och han tog dem upp i famnen, och lade händerna på dem, och välsignade dem, Och då han dädan utgången var på vägen, lopp en till, och föll på knä för honom, och frågade honom: Gode Mästar, hvad skall jag göra, att jag måtte få evinnerligit lif? Men Jesus sade till honom: Hvi kallar du mig godan? Ingen är god utan en, det är Gud. Budorden vetst du: Du skall icke bedrifva hor: Du skall icke dräpa: Du skall icke stjäla: Du skall icke tala falskt vittnesbörd: Du skall ingen bedraga: Ära din fader och moder. Då svarade han, och sade till honom: Mästar, det hafver jag allt hållit utaf min ungdom. Jesus såg på honom, och älskade honom, och sade till honom: Ett fattas dig; gack bort, sälj allt det du hafver, och gif de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, följ mig, och tag korset uppå dig. Och han vardt bedröfvad af talet, och gick bort sörjandes; ty han hade många ägodelar. Och Jesus såg sig om, och sade till sina Lärjungar: Huru svårliga kunna de rike komma in uti Guds rike! Men hans Lärjungar vordo förskräckte af hans ord. Då svarade åter Jesus, och sade till dem: Huru svårt är det, kära barn, dem som sätta sina tröst på sina rikedomar, ingå uti Guds rike. Lättare är en camel gå igenom ett nålsöga, än en rik gå in uti Guds rike. Men de förundrade sig öfvermåtton, och sade vid sig sjelfva: Ho kan då varda salig? Men Jesus såg på dem, och sade: För menniskom är det omöjeligit; men icke för Gud; ty när Gudi äro all ting möjelig. Och Petrus begynte säga till honom: Si, vi hafve öfvergifvit all ting, och följt dig. Svarade Jesus, och sade: Sannerliga säger jag eder: Ingen är den som hafver öfvergifvit hus, eller bröder, eller systrar, eller fader, eller moder, eller hustru, eller barn, eller åkrar, för min och Evangelii skull; Den icke får hundradefaldt igen, nu i denna tiden, hus, och bröder, och systrar, och mödrar, och barn, och åkrar, med förföljelsen; och i tillkommande verld evinnerligit lif. Men månge, de som de främste äro, varda de ytterste, och de ytterste de främste. Och de voro på vägen, gångande upp till Jerusalem; och Jesus gick för dem, och de voro förskräckte, och gingo efter honom, fruktande sig. Så tog Jesus åter till sig de tolf, och begynte säga dem, hvad honom öfvergå skulle: Si, vi gåm upp till Jerusalem; och menniskones Son skall öfverantvardas de öfversta Presterna, och de Skriftlärda; och de skola fördöman till döds, och öfverantvardan Hedningomen; Och de skola begabban, och hudflängan, bespottan, och dödan; och tredje dagen skall han uppstå igen.