Och då han stod upp dädan, kom han uti Judee landsändar, vid sidon af Jordan. Och folket församlades åter till honom; och åter lärde han dem, såsom hans seder var. Då gingo de Phariseer till, och frågade honom: Är det ock mannenom lofligit skilja sina hustru ifrå sig? frestande honom. Då svarade han, och sade till dem: Hvad hafver Mose budit eder? Sade de: Mose tillstadde skrifva ett skiljobref, och öfvergifva henne. Svarade Jesus, och sade till dem: För edor hjertas hårdhets skull skref han eder detta budet. Men af första skapelsen hafver Gud gjort dem man och qvinno; Fördenskull skall man öfvergifva sin fader och moder, och blifva vid sina hustru; Och de tu varda ett kött; så äro de nu icke tu, utan ett kött. Hvad Gud hafver tillhopafogat, det skall menniskan icke åtskilja. Och i huset frågade hans Lärjungar honom på nytt om samma ärende. Och han sade till dem: Hvilken som skiljer sina hustru ifrå sig, och tager ena andra, han bedrifver hor emot henne. Och om qvinnan öfvergifver sin man, och tager en annan, hon bedrifver hor. Och de hade barn till honom, att han skulle taga på dem; men Lärjungarna näpste dem, som dem fram hade. Men när Jesus det såg, vardt han misslynt, och sade till dem: Låter barnen komma till mig, och förmener dem icke; ty sådana hörer Guds rike till. Sannerliga säger jag eder; Hvilken som icke undfår Guds rike såsom ett barn, han kommer der aldrig in. Och han tog dem upp i famnen, och lade händerna på dem, och välsignade dem, Och då han dädan utgången var på vägen, lopp en till, och föll på knä för honom, och frågade honom: Gode Mästar, hvad skall jag göra, att jag måtte få evinnerligit lif? Men Jesus sade till honom: Hvi kallar du mig godan? Ingen är god utan en, det är Gud. Budorden vetst du: Du skall icke bedrifva hor: Du skall icke dräpa: Du skall icke stjäla: Du skall icke tala falskt vittnesbörd: Du skall ingen bedraga: Ära din fader och moder. Då svarade han, och sade till honom: Mästar, det hafver jag allt hållit utaf min ungdom. Jesus såg på honom, och älskade honom, och sade till honom: Ett fattas dig; gack bort, sälj allt det du hafver, och gif de fattiga, och du skall få en skatt i himmelen; och kom, följ mig, och tag korset uppå dig. Och han vardt bedröfvad af talet, och gick bort sörjandes; ty han hade många ägodelar. Och Jesus såg sig om, och sade till sina Lärjungar: Huru svårliga kunna de rike komma in uti Guds rike! Men hans Lärjungar vordo förskräckte af hans ord. Då svarade åter Jesus, och sade till dem: Huru svårt är det, kära barn, dem som sätta sina tröst på sina rikedomar, ingå uti Guds rike. Lättare är en camel gå igenom ett nålsöga, än en rik gå in uti Guds rike. Men de förundrade sig öfvermåtton, och sade vid sig sjelfva: Ho kan då varda salig? Men Jesus såg på dem, och sade: För menniskom är det omöjeligit; men icke för Gud; ty när Gudi äro all ting möjelig. Och Petrus begynte säga till honom: Si, vi hafve öfvergifvit all ting, och följt dig. Svarade Jesus, och sade: Sannerliga säger jag eder: Ingen är den som hafver öfvergifvit hus, eller bröder, eller systrar, eller fader, eller moder, eller hustru, eller barn, eller åkrar, för min och Evangelii skull; Den icke får hundradefaldt igen, nu i denna tiden, hus, och bröder, och systrar, och mödrar, och barn, och åkrar, med förföljelsen; och i tillkommande verld evinnerligit lif. Men månge, de som de främste äro, varda de ytterste, och de ytterste de främste.
Bibelappen
Bibelappen för barn
