Och det begaf sig, då Jesus kom igen, undfick honom folket; ty alle vänte efter honom. Och si, der kom en man, som het Jairus, och var en öfverste för Synagogon; han föll ned för Jesu fötter, bedjandes honom, att han ville gå i hans hus; Ty han hade ena enda dotter, vid tolf åra gammal, och hon begynte själas; men i vägen, vid han gick dit, trängde honom folket. Och en qvinna, som blodgång hade haft i tolf år, och hade förtärt allt hvad hon ägde på läkare, och kunde dock botas af ingom; Hon gick bakefter, och tog på hans klädefåll; och straxt stillades hennes blodgång. Och Jesus sade: Ho är den, som tog på mig? Då de alle nekade, sade Petrus, och de med honom voro: Mästar, folket tränger dig, och omakar dig, och du säger: Ho tog på mig? Då sade Jesus: Någor hafver ju tagit på mig; ty jag kände, att kraft gick af mig. Då qvinnan såg, att det icke var lönligit, kom hon skälfvandes, och föll ned för hans fötter, och förkunnade för allo folkena, för hvad saks skull hon hade tagit på honom, och huruledes hon blef straxt helbregda. Då sade han till henne: Var tröst, min dotter, din tro hafver frälst dig; gack med frid.