Jakobsbrevet 4:1-10

Hvadan äro örlig och krig ibland eder? Äro de icke deraf, af edrom begärelsom, som strida i edra lemmar? I begären, och fån intet; I hafven afund och nit, och kunnen intet vinna; I striden och örligen, och hafven intet, derföre att I intet bedjen. I bedjen, och fån intet; ty I bedjen illa, nämliga att I det uti edra vällust förtära skolen. I horkarlar och horkonor, veten I icke, att verldenes vänskap är Guds ovänskap? Ho som verldenes vän vill vara, han varder Guds ovän. Menen I att Skriften säger fåfängt: Anden, som bor uti eder, begärar emot hatet? Men han gifver rikeliga nåd. Ty Skriften säger: Gud står emot de högfärdiga; men dem ödmjukom gifver han nåd. Så varer nu Gudi underdånige; står emot djefvulen, så flyr han ifrån eder. Nalkens Gudi, så nalkas han eder. Rener edra händer, I syndare, och renser edor hjerta, I ostadige. Varer elände, och sörjer, och gråter: edart löje vände sig i gråt, och glädjen i sorg. Förnedrer eder för Herranom, så skall han eder upphöja.