Markusevangeliet 2:1-17

Några dagar därefter kom Jesus tillbaka till Kapernaum. När man fick höra att han var hemma, samlades så många att de inte längre fick plats ens utanför dörren, och han predikade ordet för dem. Då förde man till honom en lam som bars av fyra män. Men när de för folkmassans skull inte kunde komma till Jesus med honom, tog de bort taket över platsen där han var. De gjorde en öppning och sänkte ner bädden som den lame låg på. Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Mitt barn, dina synder är förlåtna." Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte i sina hjärtan: "Varför talar han på det sättet? Han hädar! Vem kan förlåta synder? Det kan ingen utom Gud." Jesus kände i sin ande att de tänkte så för sig själva, och han sade till dem: "Varför tänker ni så i era hjärtan? Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå? Men det skall ni veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder." Och han sade till den lame: "Till dig säger jag: Stig upp, ta din bädd och gå hem!" Då steg mannen upp, tog genast sin bädd och gick ut inför allas ögon. Och alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud och sade: "Något sådant har vi aldrig sett." Än en gång gick Jesus längs sjön. Allt folket kom till honom, och han undervisade dem. När han gick vidare fick han se Levi, Alfeus son, sitta vid tullhuset, och han sade till honom: "Följ mig!" Och Levi steg upp och följde honom. När Jesus sedan låg till bords i hans hus, var det många publikaner och syndare som låg till bords tillsammans med honom och hans lärjungar. Många av dem följde honom. De skriftlärda bland fariseerna fick se att han åt tillsammans med publikaner och syndare, och de frågade hans lärjungar: "Varför äter han med publikaner och syndare?" Jesus hörde det och sade till dem: "Det är inte de friska som behöver läkare utan de sjuka. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga utan syndare."