Lukasevangeliet 9:28-56

Omkring åtta dagar efter det att Jesus hade sagt detta, tog han med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget för att be. Medan han bad förvandlades hans ansikte och hans kläder blev skinande vita. Och se, två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia och de visade sig i härlighet och talade om hans bortgång, som han skulle fullborda i Jerusalem. Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de Jesu härlighet och de båda männen som stod där tillsammans med honom. När dessa skulle skiljas från honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är gott för oss att vara här. Låt oss göra tre hyddor, en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han sade. Medan han talade, kom ett moln och sänkte sig ner över dem, och lärjungarna blev förskräckta, när dessa trädde in i molnet. Och ur molnet kom en röst: "Denne är min Son, den Utvalde, lyssna till honom!" Och när rösten ljöd, visade det sig att Jesus var ensam. Lärjungarna teg och berättade inte vid den tiden för någon vad de hade sett. När de dagen därefter kom ner från berget, möttes han av en stor skara människor. Då ropade en man ur folkhopen: "Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn. En ande sliter i pojken, och så skriker han plötsligt till. Den sliter i honom och fradgan står kring munnen på honom, och den vill knappast lämna honom och sluta misshandla honom. Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut anden, men de kunde inte." Jesus svarade: "Du fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge skall jag vara hos er och stå ut med er? För hit din son!" Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och slet och ryckte i honom. Men Jesus talade strängt till den orene anden och botade pojken och gav honom tillbaka till hans far. Och alla häpnade över Guds väldiga makt. Medan alla förundrade sig över allt som han gjorde, sade han till sina lärjungar: "Lyssna noga till det jag nu säger: Människosonen kommer att utlämnas i människors händer." Men de förstod inte vad han sade. Det var fördolt för dem, och de kunde inte fatta det. Och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt. Bland lärjungarna kom frågan upp, vem som kunde vara störst bland dem. Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan och tog ett barn och ställde det bredvid sig och sade till dem: "Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Ty den som är minst bland er alla, han är den störste." Johannes sade: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde med oss." Jesus sade till Johannes: "Hindra honom inte. Den som inte är emot er, han är för er." När tiden för hans bortgång var inne, vände han sitt ansikte mot Jerusalem fast besluten att gå dit upp. Han sände budbärare framför sig, och de gav sig i väg och gick in i en samaritisk by för att förbereda hans ankomst. Men folket tog inte emot honom, eftersom han var på väg till Jerusalem. När hans lärjungar Jakob och Johannes såg det, sade de: "Herre, vill du att vi skall kalla ner eld från himlen som förtär dem?" Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem. Och de gick vidare till en annan by.