En tid därefter, medan veteskörden pågick, besökte Simson sin hustru och hade med sig en killing. Han sade: "Låt mig gå in till min hustru i kammaren." Men hennes far tillät honom inte att gå in. Han sade: "Jag var säker på att du hatade henne, och därför gav jag henne till din bröllopssven. Men hon har en yngre syster som är vackrare än hon. Tag henne i stället! Men Simson svarade dem: "Den här gången är jag utan skuld till filisteerna, om jag gör dem något ont."
Simson gick och fångade trehundra rävar. Sedan tog han facklor, band ihop rävarna med svansarna två och två och satte en fackla mitt emellan de två svansarna. Därefter tände han eld på facklorna och släppte in rävarna på filisteernas sädesfält och antände så både sädesskylar och oskuren säd, vingårdar och olivplanteringar.
När filisteerna frågade vem som hade gjort detta, fick de svaret: "Det har Simson, timnitens svärson, därför att timniten tog hans hustru och gav henne till hans bröllopssven." Då drog filisteerna bort och brände upp både henne och hennes far i eld. Men Simson sade till dem: "Eftersom ni bär er åt så, skall jag sannerligen inte vila förrän jag har tagit hämnd på er." Och han angrep dem våldsamt, så att de led ett stort nederlag. Sedan gick han ner därifrån och bodde i bergsklyftan vid Etam.
Då drog filisteerna upp och slog läger i Juda och spred sig i Lehi. Och Juda män sade: "Varför har ni dragit upp mot oss?" De svarade: "Vi har kommit hit upp för att binda Simson och göra mot honom som han har gjort mot oss. Då begav sig tretusen män från Juda ner till bergsklyftan vid Etam och sade till Simson: "Vet du inte att filisteerna råder över oss? Hur har du då kunnat göra så mot oss?" Han svarade dem: "Som de har gjort mot mig, så har jag gjort mot dem." De sade till honom: "Vi har kommit ner för att binda dig och överlämna dig till filisteerna." Simson sade till dem: "Svär på att ni inte själva skall döda mig." De svarade honom: "Nej, vi skall bara binda dig och överlämna dig åt dem. Vi skall inte döda dig." Så band de honom med två nya rep och förde honom upp från klippan.
När han kom till Lehi, sprang filisteerna skrikande emot honom. Då föll HERRENS Ande över honom, och repen kring hans armar blev som lintrådar när de antänds av eld, och banden liksom smälte bort från hans händer. Han fick syn på ett friskt käkben av en åsna, räckte ut handen och tog det och slog ihjäl tusen män med det. Sedan sade Simson:
"Med åsnekäken slog jag en skara, ja, två.
Med åsnekäken slog jag tusen män."
När han hade sagt detta, kastade han käken ifrån sig, och man kallade den platsen Ramat-Lehi.
Och han blev mycket törstig och ropade till HERREN: "Du har genom din tjänare gett denna stora seger, och nu måste jag dö av törst och falla i de oomskurnas hand!" Då lät Gud fördjupningen i Lehi öppna sig, och ur den kom vatten. Han drack, och hans ande kom tillbaka och han fick liv igen. Därför kallas källan "Den ropandes källa i Lehi", och den finns än i dag i Lehi.
Och Simson var domare i Israel i tjugo år under filisteernas tid.
Bibelappen
Bibelappen för barn
