Jesaja 27:6-13

I kommande dagar skall Jakob slå rot, Israel grönska och blomstra. De skall fylla hela världen med frukt. Har han slagit Israel, så som han slog dem som slog hans folk? Eller dräpte han Israel, så som dess dråpare blev dräpta? Nej, väl tillrättavisade han folket när han förkastade och försköt det, väl ryckte han bort det med sin hårda vind på östanstormens dag. Men därför blir också Jakobs missgärning försonad, och detta blir följden av att deras synder tas bort: Han gör alla altarets stenar lika kalkstenar som smulas sönder. Aseror och solstoder skall inte mer resas. Den befästa staden är öde, en folktom plats, övergiven som en öken. Kalvar betar där och lägger sig där, de biter av dess kvistar. När grenarna är torra bryter man av dem, och kvinnor kommer och gör upp eld med dem. Ty detta är ett folk utan förstånd. Därför visar deras skapare dem inget förbarmande och deras danare dem ingen barmhärtighet. Det skall ske på den dagen att HERREN inbärgar frukten från den strida floden till Egyptens bäck, och ni skall samlas in en och en, ni Israels barn. Och det skall ske på den dagen att man skall blåsa i ett stort horn, och de som har varit försvunna i Assyriens land och fördrivna till Egyptens land skall då komma och tillbe HERREN på det heliga berget i Jerusalem.