Alla befälhavarna, bland dem Jochanan, Kareachs son, och Asarja, Hoshajas son, och hela folket, från den störste till den minste, vände sig till profeten Jeremia och sade: »Vi bönfaller dig att be till Herren, din Gud, för alla oss som finns kvar. Vi var många, men som du själv ser är vi bara några få kvar. Be Herren, din Gud, att tala om för oss vart vi skall gå och vad vi skall göra.« Profeten Jeremia svarade dem: »Ja, jag skall göra som ni har sagt och be till Herren, er Gud, och allt vad Herren svarar skall jag berätta för er. Jag skall inte förtiga något.« Då sade de till Jeremia: »Herren är vårt vittne. Vi lovar att rätta oss efter det besked Herren, din Gud, sänder oss genom dig. Det må vara bra eller dåligt, vi skall lyda Herren, vår Gud, som vi sänder dig till. Så skall det gå oss väl när vi lyder Herren, vår Gud.«
Efter tio dagar kom Herrens ord till Jeremia. Då kallade han till sig Jochanan, Kareachs son, och befälhavarna som var hos honom och hela folket, från den störste till den minste, och sade till dem: »Så säger Herren, Israels Gud, som ni sände mig till med era böner: Om ni stannar kvar här i landet skall jag bygga upp er, inte riva ner er. Jag skall plantera er, inte rycka upp er. Ty jag ångrar det onda jag utsatt er för. Var inte rädda för den babyloniske kungen, som ni nu fruktar. Var inte rädda för honom, säger Herren, ty jag är med er, jag skall hjälpa er och befria er ur hans våld. Jag skall visa er barmhärtighet och göra honom barmhärtig mot er, så att han låter er bo kvar i ert land.