Apostlagärningarna 11:1-18

Apostlarna och bröderna i Judeen fick höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord. När Petrus kom upp till Jerusalem ställde de omskurna honom till svars för att han hade besökt oomskurna och ätit med dem. Petrus redogjorde då för allt som hade hänt: »Jag var i Joppe, och medan jag bad föll jag i hänryckning och hade en syn. Det kom ner något som liknade en stor linneduk. Hängande i sina fyra hörn sänktes den från himlen och kom ända ner till mig. Jag såg efter vad det kunde vara, och då fick jag se markens tama och vilda fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Jag hörde också en röst som sade till mig: ’Petrus, slakta och ät!’ Men jag svarade: ’Nej, nej, herre. Något oheligt eller orent har aldrig kommit i min mun.’ För andra gången talade en röst från himlen: ’Vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent.’ Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen igen. Just då stannade tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Caesarea, och Anden sade åt mig att följa med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi kom hem till mannen. Han berättade för oss hur han hade sett ängeln stå i hans hus och säga: ’Skicka bud till Joppe efter Simon som kallas Petrus. Han har något att säga som skall rädda dig och alla i ditt hus.’ Och när jag då började tala föll den heliga anden över dem alldeles som över oss i den första tiden. Då kom jag ihåg att Herren hade sagt: ’Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas med helig ande.’ Sedan de kommit till tro på herren Jesus Kristus har Gud alltså gett dem samma gåva som vi fick. Hur skulle då jag kunna hindra Gud?« När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sade: »Så har Gud gett också hedningarna möjlighet att omvända sig och få liv.«