Så säger HERREN:
Ett skri hörs i Rama,
klagan och bitter gråt.
Det är Rakel som gråter
över sina barn,
hon vägrar låta sig tröstas,
för hennes barn finns inte mer.
Men så säger HERREN:
Stilla din högljudda gråt
och tårarna från dina ögon,
för ditt verk ska få sin lön,
säger HERREN.
De ska komma tillbaka
från sina fienders land.
Det finns hopp för din framtid,
säger HERREN.
Dina barn ska komma tillbaka
till sitt land.
Jag har hört hur Efraim klagar:
”Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad
som en otämd kalv.
Omvänd mig, så blir jag omvänd!
För du är HERREN min Gud.
När jag nu har vänt om
känner jag ånger,
och när jag nu besinnat mig
slår jag mig på höften.
Jag både blygs och skäms
när jag nu bär
min ungdoms förnedring.”
Är inte Efraim min käre son,
är han inte mitt älsklingsbarn?
Närhelst jag går till rätta
med honom tänker jag på honom.
Därför ömmar mitt hjärta
för honom.
Jag måste förbarma mig
över honom, säger HERREN.
Sätt upp vägmärken åt dig,
skaffa dig vägskyltar!
Lägg vägen på minnet,
stigen där du vandrade.
Vänd tillbaka, du jungfru Israel,
vänd tillbaka till dina städer här.
Hur länge ska du irra hit och dit,
du trolösa dotter?
HERREN vill skapa något nytt
på jorden:
En kvinna ska omsluta
en mäktig man.
Så säger HERREN Sebaot,
Israels Gud:
När jag på nytt har gjort slut
på fångenskapen
för Juda land och dess städer,
ska man än en gång
uttala detta ord:
”HERREN välsigne dig,
du rättfärdighetens boning,
du heliga berg.”
Och Juda folk med alla sina städer
ska bo där tillsammans,
både jordbrukare
och vandrande herdar.
För jag ska stärka trötta själar
och mätta alla utsvultna själar.
Med det vaknade jag och såg mig om. Min sömn hade varit skön.
Se, dagar ska komma, säger HERREN, då jag ska beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur. Och liksom jag har vakat över dem för att rycka upp och riva ner, förstöra, förgöra och skada, ska jag nu vaka över dem för att bygga upp och plantera, säger HERREN. På den tiden ska man inte mer säga: ”Fäderna åt sura druvor och barnens tänder blir ömma.” Nej, var och en ska dö genom sin egen missgärning. Den som äter sura druvor får själv ömma tänder.
Se, dagar ska komma, säger HERREN,
då jag sluter ett nytt förbund
med Israels hus
och med Juda hus,
inte som förbundet jag slöt
med deras fäder
den dag då jag tog deras hand
och förde dem ut
ur Egyptens land –
förbundet med mig som de bröt
fastän jag var deras rätte herre –
säger HERREN.
Nej, detta är förbundet
som jag efter denna tid
ska sluta med Israels hus,
säger HERREN:
Jag ska lägga min lag i deras inre
och skriva den i deras hjärtan.
Jag ska vara deras Gud,
och de ska vara mitt folk.
Då ska de inte mer behöva
undervisa varandra,
ingen sin broder och säga:
”Lär känna HERREN!”
Alla ska känna mig,
från den minste av dem
till den störste, säger HERREN,
för jag ska förlåta
deras missgärningar
och aldrig mer minnas
deras synder.
Så säger HERREN,
han som har satt solen
till att lysa om dagen
och ordnat månen och stjärnorna
till att lysa om natten,
han som rör upp havet
så att vågorna dånar,
HERREN Sebaot är hans namn:
Om denna ordning upphör
inför mig, säger HERREN,
först då ska Israels släkte
upphöra som folk inför mig
för alltid.
Så säger HERREN:
Om himlen därovan kan mätas
och jordens grundvalar därnere
kan utforskas,
först då ska jag förkasta
hela Israels släkte
för allt de har gjort, säger HERREN.
Se, dagar ska komma, säger HERREN, då staden ska bli uppbyggd åt HERREN, från Hananeltornet till Hörnporten. Och mätsnöret ska vidare dras rätt fram mot Garebshöjden och ska sedan vändas mot Goa. Hela dalen där man har lagt lik och aska och alla fälten ner till Kidrondalen och till hörnet vid Hästporten österut ska vara helgade åt HERREN. Aldrig mer ska staden raseras eller förstöras.