Apostlagärningarna 8:9-25

Men i staden fanns sedan tidigare en man vid namn Simon, som utövade magi och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort, och alla, både små och stora, lyssnade till honom och sade: "Det är han som kallas Guds stora kraft!" De hade lyssnat till honom därför att han länge fascinerat dem med sin magi. Men när de nu trodde på Filippus, som förkunnade evangeliet om Guds rike och Jesu Kristi namn, döptes de, både män och kvinnor. Till och med Simon kom till tro. Han blev döpt och höll sig sedan ständigt till Filippus, och han blev utom sig av häpnad när han såg de stora tecken och kraftgärningar som skedde. När apostlarna i Jerusalem fick höra att Samarien hade tagit emot Guds ord, sände de dit Petrus och Johannes. Dessa kom ner och bad för dem att de skulle få den helige Ande, eftersom Anden ännu inte hade fallit över någon av dem. De var bara döpta i Herren Jesu namn. Apostlarna lade då händerna på dem, och de tog emot den helige Ande. Men när Simon såg att Anden gavs genom apostlarnas handpåläggning, kom han till dem med pengar och sade: "Ge den kraften till mig också, så att den jag lägger händerna på får den helige Ande." Petrus sade till honom: "Till fördärvet med dig och dina pengar, om du tror att Guds gåva kan köpas för pengar! Du har ingen del eller lott i den här saken, för ditt hjärta är inte uppriktigt inför Gud. Omvänd dig därför från din ondska och be till Herren så att han, om möjligt, förlåter dig vad du tänker i ditt hjärta. Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band." Simon svarade: "Be ni för mig till Herren, så att inget av det ni sagt drabbar mig." Sedan de vittnat och predikat Herrens ord vände de tillbaka till Jerusalem. På vägen förkunnade de evangeliet i många byar i Samarien.