Romarbrevet 1:1-15

[Från:] Paulus [som betyder ”den lille”], tjänare (slav, livegen) åt Jesus den Smorde (Messias, Kristus), kallad till apostel (budbärare) och avskild för [att predika] Guds evangelium (de goda nyheterna), som han har utlovat genom sina profeter i de heliga Skrifterna. [Paulus väljer att använda sitt grekiska namn Paulus, som betyder liten, i stället för sitt hebreiska namn Saul. Evangeliet fullbordar Gamla testamentets löften, se 1 Mos 3:15Ps 45Jer 31:31-34.] Gällande hans Son [det är det evangeliet handlar om] som var född [i mänsklig svaghet] av (gr. ek) Davids säd till sin (gr. kata) mänskliga natur (kött). Han har bevisats vara Guds Son i kraft [med gudomlig natur], av (gr. en) helighetens Ande genom (gr. ek) uppståndelsen från de döda – Jesus den Smorde (Messias, Kristus), vår Herre. [Vers 3-4 formar en kiasm med centrum i hur Jesus har bevisats vara Guds Son. Versen ramas in av ett inclusio av hans Son och vår Herre.] Genom honom har vi fått nåd (favör) [kraft] och vårt apostlaämbete. Anledningen är att föra människor av alla folk till trons lydnad för hans namns skull. [Trons lydnad kan också översättas ”tron som leder till lydnad”.] Ni är också bland dem som är kallade att tillhöra Jesus den Smorde (Messias, Kristus). Till alla er i Rom som är älskade (osjälviskt utgivande) av Gud, kallade att vara heliga [önskar jag]: Nåd (favör) [kraft] och frid från Gud vår Far och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus). [Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor, se Tit 2:11. Det är upp till var och en att bekänna sig till honom, se 1 Joh 2:23Luk 12:9.] Först och främst tackar jag min Gud genom Jesus den Smorde (Messias, Kristus) för er alla, eftersom man i hela världen ständigt talar om er tro. Gud, som jag tjänar i min ande när jag förkunnar evangeliet om hans Son, är vittne till hur jag ständigt nämner er, alltid – i mina böner – vädjande om att nu kanske äntligen, genom Guds vilja, få göra en lyckosam (lyckad, framgångsrik) resa till er. Jag längtar efter att få träffa er och dela med mig av någon andlig gåva åt er så att ni blir styrkta. Det innebär att vi tillsammans kan bli uppmuntrade (stärkta) genom varandras tro, både er och min. Syskon (bröder och systrar), jag vill att ni ska veta att jag många gånger har bestämt mig för att komma till er och skörda någon frukt bland er liksom bland andra folk, men hittills har jag varit förhindrad. [Jesus talar om hur skörd är en bild av människors omvändelse och frälsning, se Joh 4:34-38.] Jag har skyldigheter mot både greker och barbarer, mot både lärda och olärda. [Barbarer kallades alla icke-grekiska folk. Ordet har också en nedvärderande underton av att vara ociviliserad och olärd. Paulus använder den vanliga grekiska uppdelningen mellan greker och icke-greker, för att inkludera alla hedningar. Ursprunget för det grekiska ordet barbaros är att stamma och tala obegripliga ljud. För det grekiska örat lät alla främmande språk som obegripligt babbel. Utifrån detta skapades det ljudhärmande, onomatopoetiska, ordet bar-bar som blev barbaros.] Därför är det min önskan att få predika evangeliet också för er i Rom.