Psaltaren 60:6-12

Men åt dem som fruktar (vördar, respekterar) dig har du gett ett baner [hebr. nes, samma rot som i Guds namn JHVH Nissi – Herren mitt baner] för att det ska synas inför (framför) bågskyttarna. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] För att dina älskade vänner ska kunna bli befriade, fräls med din högra hand och svara oss. [Versen citeras i Ps 108:7.] Gud (Elohim) har talat i sin helighet: Jag ska jubla (triumfera, hoppa i glädje), jag ska dela Shechem [nuvarande Nablus i Samarien, se 1 Mos 12:6] och mäta ut Sukkots dal (Lövhyddodalen). Gilead tillhör mig. Manasse tillhör mig. Efraim är [bildligt som] min hjälm (mitt huvuds värn, och skydd, en säker fästning). Juda är min spira (kungaspira). [Jakob profeterade att Juda skulle ha kungaspiran, se 1 Mos 49:10.] Moab är mitt tvättfat. På Edom kastar jag min sandal (sko). Filistéen, gråt högt på grund av mig [Filistéen har all anledning att vara rädd för Herren (Jahveh).] Vem ska föra in mig i den befästa staden? Vem ska leda mig till Edom? Har inte du Gud (Elohim) kastat ut oss? Drar du inte längre ut med vår armé?