Psaltaren 145:1-21

En lovsång av (för) David. ______ Jag vill upphöja dig, min Gud (Elohim), du Konung, och jag vill prisa (välsigna, böja mig inför, tala väl om) ditt namn, alltid och för evigt. [Den första hebreiska bokstaven är: א – alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. I denna vers är det orden ”Jag vill upphöja” som börjar med denna bokstav. Detta förstärker att det första och viktigaste beslutet vi kan göra är att prisa och böja oss inför Gud.] Varje dag vill jag prisa (välsigna, böja mig inför, tala väl om) ditt namn, alltid och för evigt. [Den andra hebreiska bokstaven är: ב – bet. Tecknet avbildar ett tält eller ett hus. Bokstaven symboliserar den plats man bor på, eller de som är i huset – familjen. I den här versen är det ordet ”Varje dag” som börjar med denna bokstav, och förstärker att jag vill leva och bo i dig, Gud, för alltid.] Stor är Herren! Han är värdig all lovprisning! Ingen kan mäta hans storhet (den är ofattbar). [Den tredje hebreiska bokstaven är: ג – gimel. Tecknet avbildar en kamel. Bokstaven symboliserar rikedom och storhet. Ordet ”Stor” i denna vers börjar med denna bokstav, och förstärker Guds storhet.] Släkte efter släkte ska prisa (tala väl om) dina gärningar och berätta om din väldiga styrka. [Den fjärde hebreiska bokstaven är: ד – dalet. Tecknet avbildar en dörr. Bokstaven representerar att kunna fatta beslut och välja rätt väg. Ordet ”Släkte” börjar med denna bokstav och förstärker hur Guds ord ska gå från generation till generation.] Ditt majestäts (skönhets – hebr. hadar) härlighet (tyngd) och ära och [allt] det underbara du gjort (orden av dina under) vill jag begrunda (tänka på, reflektera över). [Den femte hebreiska bokstaven är: ה – he. Tecknet avbildar en människa med uppsträckta händer. Bokstavens betydelse är att se, titta, andas och att få uppenbarad insikt om något stort och viktigt som pekats ut. I denna vers är det ordet ”majestäts” som börjar med denna bokstav, detta belyser hur vi ska fokusera och se på Guds majestäts härlighet och ära, och hur det ger rätt perspektiv i vårt liv.] Och människor ska tala om dina fruktansvärda gärningar (som får människor att darra av rädsla), och jag ska förkunna din storhet (ära). [Den sjätte hebreiska bokstaven är: ו – vav. Tecknet avbildar en tältpinne, en krok eller en hängare. Bokstaven symboliserar något som håller ihop olika delar. Bokstaven har talvärdet sex. Detta är människans tal och därför symboliserar bokstaven ofta människan och det mänskliga. I denna vers är det ordet ”Och” som börjar med denna bokstav. Detta förstärker sambandet med versen innan. Det är alltså viktigt att vi människor talar öppet om och berättar för andra om vad Gud gör.] De ska komma ihåg (sprida ryktet om) din stora överflödande godhet (ryktet sprids likt en fontän som sprutar ut vatten), och de ska sjunga om (entusiastiskt höja gälla triumferande jubelrop över) din rättfärdighet. [Den sjunde hebreiska bokstaven är: ז – zajin. Tecknet avbildar ett svärd och symboliserar rörelse och iver. Bokstaven används i ordet ”komma ihåg” som betonar att Guds ord sprids snabbt.] Herren (Jahveh) är full av nåd (oförtjänt kärlek) och barmhärtig (förlåtande, känner medlidande, oändlig nåd), sen till vrede och stor (överflödande) i nåd (omsorgsfull kärlek). [Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – chet. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek. I denna vers finns det tre ord som betyder nåd, två av dessa börjar med denna bokstav, vilket belyser hur enorm Guds nåd är. En del av Guds nåd är barmhärtighet vilket syns i ordet rachamim som beskriver en nåd som är gränslös, saknar möjlighet att låta sig mätas, men också barmhärtighet. Orden chen och chesed handlar om olika typer av kärlek, chen är nåd och oförtjänt kärlek medan chesed är nåd och omsorgsfull kärlek.] Herren (Jahveh) är god mot alla, och förbarmar sig över (känner med – hebr. rachamim) [har en förälders kärlek till] allt han skapat. [Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar ordet ”god” med denna bokstav, och förstärker versens budskap om Guds godhet. Ordet för nåd, hebr. rachamim delar även rot med ordet för livmoder rechem. Det ger nåden i detta uttryck ytterligare en dimension av att vara värnande och beskyddande på samma sätt som livmodern är det lilla, hjälplösa och värnlösa barnets beskydd. På samma sätt som det ofödda barnet också är helt beroende av navelsträngen för att få näring, ligger i detta ord för nåd även en dimension som visar att vi är helt och hållet beroende av Guds eviga nåd för att ens överleva! Det gör att barmhärtigheten, medlidandet och förbarmandet får mycket djupare dimensioner än en allmän välvilja.] Allt du skapat (alla dina verk) ska tacka (med öppna händer prisa, hylla och erkänna) dig, Herre (Jahveh), och dina heliga (de som följer dig) ska välsigna (lovprisa) dig. [Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Eftersom denna bokstav är en punkt så är det början på alla andra bokstäver, och beskriver ofta skapelsen. Handen symboliserar styrka och kraft. I denna vers börjar orden ”tacka”, ”Herre”, och ”välsigna” med denna bokstav och fångar både betydelsen att lyfta sina händer i lovprisning till Gud och välsigna honom, men också att Gud har skapat allt.] De ska tala [proklamera och visa på] ditt rikes härlighet (ära, tyngd, där det råder en mättad fullständig gudsnärvaro), och berätta om din makt (kraft). [Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – kaf. Tecknet avbildar en handflata. Den kan symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också att ta emot. I denna vers börjar ordet ”härlighet” med denna bokstav och beskriver hur Guds härlighet, hans närvaro, ges som en fri gåva.] För att kungöra för människors barn (för att hela mänskligheten ska lära känna) hans mäktiga gärningar, och hans rikes ärofyllda majestät (ära och härlighet, så alla får ta del av den mättade fullständiga gudsnärvaron som råder i hans rike). [Den tolfte hebreiska bokstaven är: ל – lamed. Den är storleksmässigt den högsta bokstaven i det hebreiska alfabetet. Det gör att den står ut i en text och är väl synlig eftersom det är den enda bokstaven som är så hög så den sticker upp ovanför den tänkta topplinjen längs överkanten på bokstäverna. Tecknet avbildar en herdestav eller oxpiska. Den beskriver ofta auktoritet, eller något som motiverar och gör så att något sker. Orden ”för” börjar med denna bokstav och binder ihop denna och föregående vers. Det är Guds härlighet, som beskrivs i versen innan, som drar människor till Gud och gör honom känd. På samma sätt som bokstaven lamed är synlig och står ut i texten, kungörs Guds gärningar för alla människor.] Ditt kungarike är ett evigt rike (ett rike för alla tider), och ditt herradöme består från generation till generation. [Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – mem. Bokstaven står för vatten, folk, nationer och språk. Ordet ”kungarike” börjar med denna bokstav, och förstärker att Guds rike består från generation till generation.] [Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – nun. Tecknet avbildar en fisk och kan betyda arvtagare, avkomma eller avfall och symboliserar syndafallet. Här borde en vers som börjat med bokstaven Nun kommit, men ingen av de hebreiska handskrifterna har någon sådan vers. Däremot den grekiska översättningen Septuaginta och i Dödahavsrullarna (Qumran-rullarna) finns följande text: ”Gud håller sina löften, kärleksfull i allt han gör”. En del svenska översättningar har med denna extra vers, andra inte. Versen motsäger inte Guds karaktär, och liknar väldigt mycket vers 17. SKB väljer att inte ta med denna vers av följande anledningar: 1. Versen saknas i alla hebreiska handskrifter. 2. I Dödahavsrullarna, där den finns med, saknas i stället vers tolv helt. Dessutom är texten ”Välsignad är Herren och välsignat är hans namn för evigt och alltid” tillagd i slutet på varje vers. 3. Enligt judisk tradition tog David inte med nun avsiktligt för att representera Israels avfall från Gud. Han vill påminna om att Gud har makt att helt förgöra och ta bort. Bokstaven nun representerar ofta ”de fallna”. Bokstaven ingår i det hebreiska ordet nephalim som översätts till ”jättar” i 1 Mos 6:4. Det var denna synd och avfallet som orsakade att Gud sände syndafloden, se 1 Mos 6:13. 4. Det finns även exempel på andra brutna alfabetiska psalmer som inte har med alla bokstäver, t.ex. Ps 9102535. Det är ett väldigt effektfullt sätt att medvetet bryta mönstret i psalmen och helt utesluta bokstaven ”Nun”. Det totala utplånandet förtydligar konsekvensen att medvetet gå emot Gud.] Herren upprätthåller (stödjer) alla som är på väg att falla, och reser upp alla som är nedböjda (tyngda av bördor, oroliga). [Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – samech. Tecknet avbildar en pelare och symboliserar stöd och stabilitet. I den här versen är det ordet ”upprätthåller” som börjar med denna bokstav, och det förstärker att Gud är den som reser upp och stödjer.] Allas ögon väntar (söker efter, ser förväntansfullt) på dig och du ger dem deras mat i rätt tid. [Den sextonde hebreiska bokstaven är: ע – ajin. Tecknet avbildar ett öga eller en vattenkälla. Den symboliserar ofta profetisk klarsyn och uppenbarelse. Här är det ordet ”ögon” som börjar med denna bokstav.] Du öppnar din hand och mättar alla behov hos allt levande. [Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – pe. Tecknet avbildar en mun. Symboliserar ofta tal och relationer, men också öppning. Här är det ordet ”öppnar” som börjar med denna bokstav.] Herren (Jahveh) är rättfärdig i alla sina vägar (i allt han gör), och visar nåd (omsorgsfull kärlek, är trogen sina löften) i allt han gör. [Den artonde hebreiska bokstaven är: צ – tsade. Tecknet avbildar en fiskkrok. Symboliserar ofta rättfärdighet och här är det just ordet ”rättfärdig” som börjar med denna bokstav.] Nära [tillgänglig] är Herren (Jahveh) – för alla som ropar till (åkallar) honom, för alla som åkallar (har ropat och fortsätter att ropa till) honom i sanning (trofasthet, visshet, ärlighet, uppriktighet). [Den nittonde hebreiska bokstaven är: ק – qof. Tecknet avbildar ett nålsöga eller baksidan på ett huvud och är också en bild på att stå bakom någon och hjälpa. I denna vers börjar de hebreiska orden för ”nära” och ”ropar till” på denna bokstav och det förstärker vittnesbördet att Gud är nära dem som höjer sin röst i bön till honom.] Han har sin glädje i att tillfredsställa dem som [i vördnadsfull tillbedjan] fruktar honom. [Han ger dem som troget följer honom vad de begär.] Han hör deras rop och räddar (frälser, befriar) dem. [Den tjugonde hebreiska bokstaven är: ר – resh. Tecknet avbildar framsidan av ett huvud. Här är det orden ”har sin glädje i” som börjar på denna bokstav.] Herren bevarar alla som älskar honom, men de ogudaktiga ska han förgöra. [Den tjugoförsta hebreiska bokstaven är: ש – shin. Tecknet avbildar två tänder, och symboliserar ofta att krossa och att förgöra något, men också att ”tugga” och bearbeta Guds ord. Här är det ordet ”bevarar” som börjar på denna bokstav, vilket ger betydelsen av att begrunda och reflektera Guds ord.] Min mun ska tala Herrens (Jahvehs) lov (lovprisning). Låt allt kött (allt som lever) alltid prisa hans heliga namn för evigt.