För evigt , Herre (Jahveh),
står ditt ord (hebr. davar) fast i himlarna.
Från generation till generation varar din trofasthet,
du har grundat jorden och den står fast.
Enligt dina påbud (hebr. mishpatim) består de än idag,
för alla ting är dina tjänare.
Om inte din undervisning (Torah) hade varit min lust,
skulle jag ha gått under i mina bedrövelser.
Jag ska aldrig glömma dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim),
för med dem har du upplivat mig (bevarat, låtit mig få leva och vara frisk).
Jag är din , fräls (rädda) mig
för jag har frågat efter (sökt, tagit min tillflykt till) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
De onda har väntat på mig för att kunna förgöra mig,
men jag begrundar (tänker noga på) dina vittnesbörd (hebr. edot).
Jag har sett ett slut (en gräns) på varje fulländning ,
men dina budord (hebr. mitzvot) saknar begränsning.
[Den trettonde hebreiska bokstaven är: מ – mem. Talvärdet är 40. Ursprungligen föreställde tecknet vågor på vattnet. Vår bokstav ”M” har fortfarande kvar denna vågform, medan det nuvarande hebreiska tecknet är bilden på ett lugnt vatten. Bokstaven står för vatten, folk, nationer och språk.]
Hur jag älskar din undervisning (Torah)!
Hela dagen är den min begrundan (det jag ständigt reflekterar över).
Dina budord (hebr. mitzvot) gör mig visare än mina motståndare ,
för de är alltid med mig.
Jag har mer förståelse än alla mina lärare,
för dina stadgar (hebr. edot) är min begrundan [det jag ständigt reflekterar över].
Jag förstår mer än mina äldste,
eftersom jag håller (vaktar, bevarar) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
Jag har avhållit min fot från varje ond stig (välkänd, upptrampad gångväg)
för att jag har hållit (följt, varit lydig mot) ditt ord (hebr. davar).
Jag har inte vikit av från dina påbud (hebr. mishpatim),
som du har instruerat mig.
Hur söta (ljuvliga) är dina löftesord (hebr. imrat) för min gom,
ja sötare än honung i min mun.
[Guds ord liknas vid honung. Syftar antagligen på dess ljuvliga smak men också dess fantastiska hållbarhet. Honung kan förvaras över 3 000 år och fortfarande vara ätbar. Den innehåller också olika antibiotika som har hälsosamma effekter.]
Av (genom) dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim) får jag förståelse,
därför hatar jag varje falsk stig (välkänd, upptrampad gångväg).
[Den fjortonde hebreiska bokstaven är: נ – nun. Talvärdet är 50. Tecknet avbildar ett sädeskorn som börjat gro och beskriver ofta avkomma och kontinuitet. Ibland förknippas det också med en fisk eller en orm. Orden för lykta och stig börjar på nun. Guds uttalade ord – hans löften och varningar – hjälper mig i val och beslut, se Ords 6:232 Tim 3:16. Jesus är världens ljus, se Luk 2:29-32Joh 1:48:121 Pet 1:19.]
Ditt ord (hebr. davar) är en lykta [oljelampa] för min fot [för mitt nästa steg]
och ett ljus på min stig (upptrampade gångväg).
Jag har svurit (gett min ed) och jag har bekräftat det
för att hålla (följa, lyda) dina rättfärdiga påbud (hebr. mishpatim).
Jag är bedrövad , djupt plågad,
uppliva mig (ge mig liv på nytt) Herre (Jahveh), enligt ditt ord (hebr. davar).
Ta emot det frivilliga offret från min mun,
jag ber dig Herre (Jahveh) och lär (undervisa) mig dina påbud (hebr. mishpatim).
Min själ (hela min person) är hela tiden (kontinuerligt) i min hand,
jag har inte glömt bort din undervisning (Torah).
De onda har lagt ut en snara för mig,
men jag vandrar inte bort från dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
Dina stadgar (hebr. edot) har jag tagit som arv för alltid,
de är mitt hjärtas glädje.
Jag har böjt mitt hjärta till (har bestämt mig) att följa (göra) dina förordningar (hebr. chuqim)
för alltid – till slutet (varje steg).
[Den femtonde hebreiska bokstaven är: ס – samech. Talvärdet är 60. Den exakta betydelsen av piktogrammet för samech är inte känd. Det hebreiska ordet samech betyder dock stöd och stöttning. Piktogrammet kan avbilda en pelare, en sköld eller en törnbuske. Törne används ofta av herdar för att avgränsa ett område för får. Stycket är uppdelat i flera kiasmer. Vers 113-115a och 118-120 formar en yttre ram där psalmisten ger en kontrast mellan hat och kärlek. Centrala står vers 116b, som ramas in av samach (uppehåll) och saad (stötta).]
De ostabila (två-delade, halvhjärtade) hatar jag [Jak 1:8],
men din undervisning (Torah) [som ger tydlig vägledning] älskar jag.
Mitt gömställe (hemliga skydd, min tillflyktsort) och min sköld är du;
jag hoppas (väntar tålmodigt; förtröstar) på ditt ord (hebr. davar). [Ps 27:5]
Vik bort (stig åt sidan) från mig, ni som gör det onda,
så jag [obehindrat] kan hålla (vakta, bevara) min Guds (Elohims) budord (hebr. mitzvot).
Uppehåll mig enligt ditt löftesord (hebr. imrah) så att jag får leva,
och låt inte mitt hopp komma på skam.
[Detta är den centrala versen.]
Stötta mig och jag ska bli frälst (räddad)
och jag ska ägna mig oavbrutet åt dina förordningar (hebr. chuqim).
Du föraktar alla som gör fel (tar lätt på) mot dina förordningar (hebr. chuqim),
för deras lögn är fåfäng.
Som slagg tar bort alla onda från jorden,
därför älskar jag dina vittnesbörd (hebr. edot).
Mitt kött skälver i fruktan för dig, och jag är rädd för dina domar (hebr. mishpatim).
[Den sextonde hebreiska bokstaven är: ע – ajin. Talvärdet är 70. Tecknet avbildar ett öga eller en vattenkälla. Den symboliserar ofta profetisk klarsyn och uppenbarelse. Tre gånger förekommer frasen ”din tjänare”. Först i vers 122 och 124 som leder upp till vers 125 där frasen står först i meningen och med deklarationen ”Din tjänare – är jag”! Förtryckare och stolta struntar i Guds undervisning. Vi anar en frustration hos psalmisten i bönen för Gud att gripa in, se vers 126. Symbolen för ajin förstärker frågorna om inte Gud ser de ogudaktiga och om han inte ser hans tjänare?]
Jag har gjort det som är rätt (hebr. mishpat) och rättfärdigt,
utlämna mig inte till mina förtryckare.
Garantera (ge ett löfte att göra) din tjänare gott,
låt inte de stolta [som föraktar Gud och hans Ord] förtrycka mig.
[Detta är den enda versen i hela kapitlet som inte har med ett av åtta ord för Guds ord. Dock tolkas ordet ”gott” som att det syftar på att Guds ord är gott!]
Mina ögon trånar efter din frälsning (räddning)
och efter ditt rättfärdiga löftesord (hebr. imrah).
Handla (gör) med din tjänare i enlighet med din nåd (omsorgsfulla kärlek)
och lär (undervisa) mig dina förordningar (hebr. chuqim).
Din tjänare är jag – ge mig förstånd
så att jag kan ha kunskap om dina vittnesbörd (hebr. edot).
Det är tid för Herren (Jahveh) att agera (handla, göra något),
för de [ogudaktiga] har upphävt (omintetgjort, brutit) din undervisning (Torah).
[De ogudaktiga kan syfta på förtryckarna och de högmodiga, se vers 121-122.]
Därför älskar jag dina budord (hebr. mitzvot) över allt guld,
ja mer än finaste guld.
Därför högaktar (följer) jag alla dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim) i allting;
alla falska stigar (välkända upptrampade gångvägar) hatar (avskyr, föraktar) jag.
[Sektionen avslutas med två verser som båda börjar med hebr. alken, översatt ”därför”. Två starka känslor kontrasteras: att älska Guds ord på alla livets områden – mer än guld – och hata medvetet falska tillvägagångssätt.]
[Den sjuttonde hebreiska bokstaven är: פ – pe. Talvärdet är 80. Tecknet avbildar en mun. Detta är anledningen till ordvalet i vers 131 där psalmisten beskriver hur han öppnar sin mun på vid gavel och flämtar efter Guds ord! pe står ofta för munnens funktioner som tal, utandning och att äta. Orden som formas i munnen är också det sätt vi kommunicerar med andra människor, vilket i sin tur gör att bokstaven ofta beskriver relationer till andra människor. Ordningen i alfabetet, där pe följer ajin, antyder också en prioriteringsordning. Ögat, som handlar om att se och förstå, kommer före munnen, som står för verbal kommunikation. Är ordningen omvänd blir det ”blind konsumtion” som intas eller tanklöst prat som kommer ut. Den som är vis observerar först innan han ger uttryck för sin åsikt. Ögat (Ajin) ger insikt. Munnen (Pe) ger insikten en röst. Även denna sektion har ett kiastiskt mönster som ramas in av psalmistens längtan att hålla Guds ord och sorgen över dem som inte gör det.]
Underbara (övernaturliga, fantastiska) är dina stadgar (hebr. edot),
därför håller jag dem (min själ vaktar dem).
Öppnandet (uppenbarelsen) av dina ord (hebr. davarim) – ger ljus (klarhet) [välsignelse];
det ger förståelse (urskillningsförmåga) för de enkla (öppna, villiga) [människor].
[Hebr. petach betyder ”öppning” och kommer från verbet ”att öppna”. Att glänta på och avslöja ryms också i ordets betydelse här. När Guds ord förstås och förklaras ger det ljus som när en stängd port öppnas, se Luk 24:2731Apg 17:3Ef 1:18. Ljus är en symbol på uppenbarelse men också förknippat med välsignelse, se Ps 97:11112:4118:27, något som också förstärks med det kiastiska mönstret då denna vers tematiskt hör ihop med vers 135.]
Jag öppnar min mun på vid gavel och flämtar,
för jag längtar efter dina budord (hebr. mitzvot).
Vänd dig till mig och var nådefull (ge mig oförtjänt kärlek, favör),
så som rätt är (hebr. mishpat) mot dem som älskar ditt namn (sätter dig främst).
Led mina steg (gör dem fasta) med ditt löftesord (hebr. imrah),
låt ingen synd dominera (styra, regera över) mig.
Befria (återlös, köp tillbaka) mig från människors förtryck [som missbrukar sin auktoritet; krossar motståndare],
så jag kan hålla dina föreskrifter (påbud, uppdrag – hebr. piqudim).
Låt ditt ansikte lysa över din tjänare [kom med din närvaro och välsignelse, se 4 Mos 6:25-26],
lär (undervisa) mig dina förordningar (hebr. chuqim).
Strömmar av tårar rinner från mina ögon,
därför att människor inte följer (håller sig till) din undervisning (Torah).
Bibelappen
Bibelappen för barn
