Ordspråksboken 13:1-25

Ordspråksboken 13:1-25 SKB

En vis son tar till sig sin fars korrigering (tuktan, tillrättavisning, justering), men en dåre lyssnar inte ens på tillrättavisning. En [rättfärdig] människa får äta god frukt från sina ord, men de trolösa (de som har som livsstil att svika sina löften) hungrar efter våld (och får äta upp det onda de sagt). Den som vaktar sin mun bevarar sitt liv (sin själ), men för den som brer på med sina läppar (pratar vitt och brett) kommer undergång (förödelse, ödeläggelse, terror). [Ords 10:141918:21] Den late har stor aptit men äger inget, den arbetsammes aptit blir rikligen mättad. Den rättfärdige hatar lögnaktigt tal [falska och bedrägliga ord], men den ogudaktige (onde) stinker (hebr. rajash) och vanhedrar [sig själv och andra]. [Den som stinker sprider odör – dvs. osmakliga rykten och skandaler; samma ord som i 2 Mos 7:18. Ordet finns också inkodat med sex bokstävers mellanrum i Est 3:11-12 som ger frasen: ”Haman och Satan stinker”. Se även Ps 14:3Dan 6:14Rom 3:13.] Rättfärdighet beskyddar (vaktar, bevarar) den vars väg är fullkomlig (hel, oskyldig – hebr. tam), men ondska (synd, orätt) [särskilt lögnaktigt tal, se vers 5] fäller (omkullkastar, fördärvar, förvanskar) syndaren. [Sättet en människa lever på liknas vid en väg. Det hebreiska ordet tam har en rik innebörd. Här beskriver det en helhjärtad person med integritet som håller sig till det som är sunt, rätt och sant. En människa som orubbligt vandrar i ärlighet och redbarhet har inga dolda motiv. När inte ord och handlingar överensstämmer undermineras grunden och orsakar att man faller i synd, se Ords 11:35-6Jak 3:2.] Somliga agerar som om de var rika men har ingenting, andra anser sig vara fattiga men har stora rikedomar. Den rike kan behöva betala lösen för sitt liv, men den fattige får inte ens några hot. De rättfärdigas ljus [ande] brinner frimodigt (med glädje), medan de ogudaktigas lampa [ande] ska bli utsläckt. Högmod skapar bara strider (tvister, ordstrider, tävlan, gräl), men hos dem som tar emot råd (är läraktiga) finner man vishet. [De har en ödmjuk inställning, erkänner att de inte vet allt och är villiga att lära sig mer.] Rikedom vunnen snabbt (genom fåfänglighet; utan substans – hebr. hevel) försvinner bort (minskar; blir inget kvar), men den som samlar efter hand (arbetar med händerna; samlar lite i taget) ska få mycket [öka sin rikedom]. Hopp (förväntan) som drar ut på tiden gör hjärtat sjukt (sorgset, svagt), men en uppfylld önskan (längtan) är ett livets träd [återupplivar och ger styrka]. Den som föraktar ordet [råd och undervisning från Gud och människor] blir utplånad (förstörd), men den som fruktar (respekterar, värdesätter) budet (hebr. mitsvah) blir belönad. Den vises undervisning (hebr. Torah) är en källa av liv som gör det möjligt att undvika dödens fällor. Ett gott förstånd (insikt, förståelse) ger favör (nåd, förståelse, gott anseende, uppskattning), men vägen för de trolösa (falska, svekfulla) är ständigt svår. Den eftertänksamme (förståndige, vise) agerar med kunskap i allt, men en [oresonlig] dåre exponerar öppet sin dårskap. En ogudaktig budbärare faller i olycka, men en trogen ambassadör kommer med helande. Fattigdom och skam får den som vägrar ta emot tillrättavisning (undervisning), men den som tar till sig korrigering blir ärad. När en önskan går i uppfyllelse så är det ljuvligt (tillfredsställande, ger det en god känsla) för själen, därför är det mycket upprörande (svårt) för en [oresonlig] dåre att överge sin ondska [eftersom hans hjärta är inställt på att göra ont]. Den som vandrar med (umgås och är förtrolig med; går i samma riktning som) de visa, blir själv vis [lär av de visa], men den som slår sig ihop (associerar sig; blir kompanjon) med dårar kommer att ta skada (bli fördärvad; drabbas av olycka). [Som en konsekvens av att man rör sig bland dårar blir man själv en dåre och får lida för sitt val.] Olycka följer (förföljer) syndare, men de rättfärdiga får goda saker (lycka, framgång, rikedom, överflöd) som lön. En god man lämnar ett arv till sina barnbarn, syndarens rikedomar är förvarade (magasinerade i det fördolda) åt de rättfärdiga. De fattigas åkrar kan ge mycket god avkastning [mat], men många förgörs på grund av orättvisa. Den som spar på riset hatar sin son, men den som älskar honom är noga med att tillrättavisa (disciplinera) honom tidigt (i unga år). Den rättfärdige äter så han blir mätt, men de ogudaktiga (syndarna, kriminella) har en tom mage.