Markus 14:53-65

De förde Jesus till översteprästen [Kaifas, se Matt 26:57]. Där samlades alla översteprästerna och de äldste och de skriftlärda. Petrus följde efter på avstånd ända till översteprästens innergård. [Även lärjungen Johannes var med och det var han som ordnade så att Petrus kunde komma in genom porten, se Joh 18:16.] Där satte han sig bland tjänarna [både husets tjänare och tempelvakter som nyss varit med och gripit Jesus] och värmde sig vid elden. Översteprästerna och hela rådet [Sanhedrin] sökte få fram något falskt vittnesmål mot Jesus så att de kunde döma honom till döden, men de lyckades inte. Många vittnade (gång på gång) falskt mot honom, men deras vittnesmål stämde inte överens. Då stod några upp och gav detta falska vittnesmål mot honom: ”Vi har hört att han har sagt: ’Jag ska bryta ner detta tempel som är byggt med händer och på tre dagar bygga ett annat som inte är gjort med händer.’ ” Men deras vittnesmål stämde inte heller överens. Då reste sig översteprästen upp ibland dem och frågade Jesus: ”Ska du inte svara på deras vittnesmål mot dig?” Men Jesus var tyst och svarade inte. [Han uppfyllde profetian från Jes 53:7.] Då frågade översteprästen honom: ”Är du den Smorde (Messias, Kristus), den Välsignades son.” Jesus svarade: ”Jag Är. Ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida [platsen för ära och makt, Ps 110:1] och komma bland himlens moln [Dan 7:13].” [Uttrycket ”Jag Är” anspelar på hur Gud väljer att presentera sig, se 2 Mos 3:14Mark 6:50.] Då slet översteprästen sönder sina tunikor (skjortliknande långt underklädesplagg). [Att slita sönder sina kläder var det judiska uttrycket för att visa häftig sorg eller fasa, se 1 Mos 37:29342 Kung 18:3719:1Jer 41:5Apg 14:14. Tunikan var det innersta plagget. Bara välbärgade personer bar två tunikor, se Mark 6:9. Ordet ”slita sönder” förstärker att det var en dramatisk scen. Översteprästen tog tag i halslinningen med sina händer och rev upp sina båda tunikor någon decimeter. Lagen förbjöd översteprästen att riva sönder sina kläder för privat sorg, se 3 Mos 10:621:10. Dock verkar detta vara tillåtet då han agerade som en domare och uttryckte sin förskräckelse över en hädelse som yttrats i hans närvaro.] Han sa: ”Vad behöver vi nu ha fler vittnen till? Ni har nu själva hört hädelsen. Vad är ert beslut?” Alla de [som var samlade i Stora rådet] dömde honom skyldig till döden. Några började sedan spotta på honom och täckte hans ögon och slog honom med knytnävarna och sa: ”Profetera!” Även vakterna slog honom [i ansiktet] med sina handflator.

Gratis läsplaner och andakter relaterade till Markus 14:53-65