Och det hände sig att när hela folket var rent, gick de över Jordan så som Herren (Jahveh) hade talat till Josua och sagt: ”Ta tolv män från folket, en man (ordagrant ”en man, en man” – hebr. ish ehad ish ehad) från varje stam [upprepningen betonar att alla stammar ska representeras], och befall dem och säg: ’Ni ska ta från Jordans mitt, från platsen där prästernas fötter stod, tolv stenar som är redo (förberedda), och bär dem med er och lägg ner dem på lägerplatsen där ni ska slå läger i natt.’ ”
Sedan kallade Josua på de tolv männen som han hade valt ut från Israels söner, en man, från varje stam en man (ordagrant: ”en man, en man”). [Samma betonande upprepning som i vers 2.] och Josua sa till dem: ”Gå över framför Herren (Jahveh) er Guds (Elohims) ark till mitten av Jordan och ta var och en av er upp en sten på sin skuldra, efter antalet av Israels söners stammar, för att detta ska vara ett tecken ibland er, så när era söner i framtiden frågar och säger: ’Vad betyder dessa stenar?’ då ska ni säga till dem: ’Eftersom Jordans vatten blev avskuret framför Herrens förbundsark, när den gick över Jordan skars Jordans vatten av, och dessa stenar ska vara till åminnelse för Israels söner för evigt.’ ” [Det var inte ovanligt att resa minnesstenar, se Jos 7:2624:26-271 Mos 28:18-2231:45-47.]
Och Israels söner gjorde som Josua befallde och tog upp tolv stenar från mitten av Jordan, som Herren hade talat till Josua, efter antalet av Israels söners stammar. Och de bar dem över, med sig till den plats där de slog läger och lade ner dem där. Josua reste även upp tolv stenar i mitten av Jordan, på platsen där prästernas fötter, som bar förbundsarken, hade stått. Och de finns där till denna dag.
Prästerna som bar arken stod mitt i Jordan till dess allting var avslutat som Herren (Jahveh) befallde Josua att tala till folket, i enlighet med allt det som Mose hade befallt Josua. Och folket skyndade sig att gå över. Och när allt folket var (rituellt) rena gick de över, och Herrens (Jahvehs) ark gick vidare och prästerna, framför folket. Och Rubens söner och Gads söner och hälften av Manasse gick över beväpnade, framför Israels söner som Mose hade talat till dem. Omkring 40 000, redo och rustade till strid, gick över i Herrens (Jahvehs) närvaro till strid, till Jerikos slätt.
På den dagen gjorde Herren (Jahveh) Josua stor i hela Israels ögon och de vördade (fruktade) honom, på samma sätt som de vördat (fruktat) Mose, alla dagar i resten av hans liv.
Och Herren (Jahveh) talade till Josua och sa: ”Befall prästerna som bär vittnesbördets ark att komma upp ur Jordan.”
Därför befallde Josua prästerna och sa: ”Kom upp ur Jordan.”
Och det hände att prästerna som bar Herrens (Jahvehs) förbundsark kom upp från Jordans mitt. Och så snart fotsulorna på prästernas fötter hade kommit upp på torr mark, återvände Jordans vatten till sin plats och svämmade över alla sina bräddar som tidigare.
Och folket kom upp från Jordan på den 10:e dagen i den första månaden [nisan] och slog läger i Gilgal på Jerikos östra sida. Och de tolv stenarna som de tagit upp ur Jordan satte Josua upp i Gilgal. Och han talade till Israels söner och sa: ”När era söner frågar sina fäder i framtiden och säger: ’Vad betyder dessa stenar?’ då ska ni låta era söner få veta och säga: ’Israel kom över denna Jordan på torr mark. För Herren er Gud (Jahveh Elohim) torkade upp Jordans vatten framför er, till dess ni kommit över, som Herren er Gud (Jahveh Elohim) gjorde med Vasshavet [Röda havet, se 2 Mos 14-15], som han torkade upp framför oss till dess vi gått över, för att alla jordens folk ska veta (ha kunskap om) att Herrens (Jahvehs) hand är stark (mäktig), så att ni vördar (fruktar) Herren (Jahveh) er Gud (Elohim) för evigt.’ ”
Bibelappen
Bibelappen för barn
