Jeremia 29:1-14

Och detta är brevets ord som profeten Jeremia sände från Jerusalem till återstoden av fångarnas äldste och till prästerna och till profeterna och till hela folket som Nebukadnessar hade fört bort i fångenskap från Jerusalem till Babel, efter att kung Jekonja (hebr. Jechonjah) och drottningmodern [troligtvis Nechushta, se 2 Kung 24:8] och ledarna och Juda furstar och Jerusalem och hantverkarna och smederna hade lämnat Jerusalem. Han sände brevet med (genom handen av) Elasa, Shafans son och Gemarja (hebr. Gemarjaho), Hilkias (hebr. Chilqijahos) son, som Sidkia (hebr. Tsidqijaho), Juda kung sände till Babel, till Nebukadnessar, Babels kung, han sa (skrev) till Babel: ______ Så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim), till alla de deporterade fångar som jag har fört bort från Jerusalem till Babylon: ”Bygg er hus och bo i dem; plantera trädgårdar och ät frukten från dem. Gift er och skaffa söner och döttrar; hitta fruar åt era söner och tillåt era döttrar att gifta sig så att de också kan få söner och döttrar. Bli fler där, inte färre! Sök (arbeta aktivt för, träd fram inför Herren och fråga efter) det bästa (frid, fred, välgång – hebr. shalom) för staden dit jag fört er i fångenskap, och be till [verka i förbön med] Herren (Jahveh) för den. Går det väl för den, går det väl för er (ordagrant: i dess shalom har ni shalom).” [Har staden som svar på böner välsignats med hebr. shalom – frid, fred och välgång, får dess bedjande företrädare och talespersoner också ta del av den välsignelsen.] För så säger Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot), Israels Gud (Elohim): ”Låt inte era profeter och spåmän som är mitt bland er tjusa er (leda er vilse, bedra, lura och utnyttja er) och lyssna inte till de drömmar som ni [eller de falska profeterna/spåmännen] drömmer för de profeterar lögn för er i mitt namn. Jag har inte sänt dem, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh).” [Dessa profeter och spåmän uppmanade israeliterna att göra uppror mot babylonierna, vilket inte var Guds plan, se Jer 27:9.] För så säger Herren (Jahveh): ”När ordet för Babylon är uppfyllt – sjuttio år [troligtvis 609-539 f.Kr., se Jer 25:11] – ska jag ta mig an (besöka, mönstra, utse) er och uppfylla (resa upp) mitt goda ord (löfte) till er att föra er tillbaka till denna plats.” För jag – jag vet (känner till; är intimt förtrogen med) de tankar (nyskapande idéer; planer) jag tänker [ut] (planerar, beräknar, utarbetar; ”väver samman”) för er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), [nämligen] tankar av frid (fridens tankar; planer för välgång) – inte [tankar och planer] av ondska (olycka, ofärd; av ondo) – för att ge er en framtid och ett hopp! [Endast Herren känner de syften han har – det gör inte de falska profeterna, se vers 8-9. Herren försäkrar att trots att de 70 åren av exil i Babylon måste fullbordas, se vers 10, så har han inte övergett sitt folk.] När ni åkallar (kallar på) mig och kommer till mig i bön (går och ber till mig), ska jag höra (så lyssnar jag till) er. När ni söker (strävar, letar och frågar efter) mig, ska ni finna (så finner ni) mig, om ni frågar efter (träder fram inför; närmar er; söker) mig av hela ert hjärta. [Versen kan också översättas: Och ni har sökt mig, och ni har funnit mig, för ni har helhjärtat sökt upp mig; se även 5 Mos 4:29Dan 9:4-19Joel 2:12Luk 11:9.] Och jag ska låta er finna (när jag låter er komma fram till) mig [då blir jag tillgänglig för er], förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), och jag ska föra er tillbaka från er fångenskap och samla er (jag återvänder till er fångenskap och samlar er) från alla de folk och alla de orter dit jag har drivit bort (fördrivit, förvisat) er, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh). Jag ska låta er återvända (jag för er tillbaka) till den plats som jag förde er bort från [berövade och avklädda lät er bortföras ifrån].