1 Moseboken 1:10-13

Och Gud (Elohim) kallade det torra land och det samlade vattnet kallade han hav. Och Gud (Elohim) betraktade [det han åstadkommit]: Ja [emfas], det var gott (ändamålsenligt, vackert)! Och Gud (Elohim) sa: Låt jorden grönska (spira – hebr. dasha) av grönska (vegetation – hebr. deshe): fröbärande växter, fruktträd som bär (gör – hebr. asah) frukt enligt sitt slag (sin sort; klassificering – hebr. min) som har frö i sig utöver jorden. Och så blev det. Ja, jorden frambringade grönska (vegetation) – fröbärande växter enligt sitt slag och träd som bär frukt enligt sitt slag. [Vers 11 är formad som en kiasm där den första raden hör ihop med den sista, den andra med den näst sista, osv. Frasen ”Låt jorden grönska av grönska” hör ihop med ”utöver jorden”. I nästa nivå hör fröbärande växter ihop med frasen ”som har frö i sig”. Centralt står ”fruktträd som bär frukt enligt sitt slag”. Hebr. deshe är ett generellt ord för grönska. Hebr. min kommer från en rot med betydelsen ”dela upp, portionera ut”, ordet används för den bibliska klassificeringen av växter och djur. Begreppet används såväl för stora huvudgrupper av djur som för specifika arter, se vers 11, 12, 21, 24 och 25. Se även 1 Mos 6:20. Att jorden (hebr. erets) grönskar innebär att marken nu får vegetation, men här ingår även alla vattenväxter i havet, se vers 9-10.] Och Gud (Elohim) betraktade [det han åstadkommit]: Ja [emfas], det var gott (ändamålsenligt, vackert)! Det blev kväll och det blev morgon – en tredje dag (hebr. jom shlishi).