2 Moseboken 20:3-17

2 Moseboken 20:3-17 SKB

Du ska inte ha några andra (främmande) [plural] gudar (elohim) vid sidan av mig (ordagrant: ”över mitt ansikte”; som konkurrerar med min plats). Du ska inte göra dig någon bildstod [staty i trä eller sten] eller någon avbild av något uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du ska inte tillbe (böja dig inför) dem, och inte heller tjäna dem. [Ordet för att tjäna (hebr. avad) betyder både att tjäna något gudomligt och att arbeta. Samma ord används i vers 9 om att ”arbeta” sex dagar, se även 1 Mos 2:515. För Gud hör tillbedjan och arbete ihop och är inte åtskilda som i grekiskt tänkande där det heliga och det profana skiljs åt.] Jag, Herren (Jahveh) din Gud (Elohim), är en nitälskande Gud [hebr. El qana; en avundsjuk Gud (i fråga om avgudadyrkan och falsk tillbedjan) som kräver odelad lojalitet]. Jag låter fädernas synd drabba (besöker, konsekvenserna av denna synd drabbar) barnen fram till tredje och fjärde släktled när man hatar mig, men visar min trofasta kärlek mot tusenden [i tusen generationer] när man älskar mig och håller mina budord. Du ska inte representera (ordagrant: ”lyfta upp”, ”bära”) Herrens (Jahvehs) namn (hans karaktär) på ett felaktigt sätt (tanklöst, i tomhet). Herren ska inte låta den som missbrukar hans namn vara ostraffad. [Ofta har detta bud förringats till att inte nämna Guds namn på ett lättsinnigt sätt eller att inte svära. Att ”bära” Herrens namn har innebörden att inte häda hans namn, men tyngdpunkten finns i att inte representera honom och hans karaktär på ett felaktigt sätt. Detta skulle kunna beskrivas som ”religiös ondska” som sker i Guds namn. Om en ogudaktig begår onda handlingar är det illa. När någon som säger sig tro på Gud gör samma onda handling och säger att det är i Guds namn, begår denne inte bara ondska utan skadar även människors syn på Gud. Man behöver inte ha en kristen tro för att begå detta brott. En islamist som i Guds namn ropar Allahu akbar (”Gud är större” på arabiska) och mördar, gör att det är svårare för människor att tro att det kan finnas en god Gud. Ett av de vanligaste argumenten mot den kristna tron är just brott mot detta bud begångna av korsfarare förr i tiden, eller idag av islamister.] [Följande gäller dig och din familj:] Kom ihåg sabbatsdagen och håll den helgad [avsätt den som en speciell dag dedikerad till Gud]. Sex dagar ska du arbeta och uträtta alla dina sysslor (vardagliga arbetsuppgifter), men den sjunde är Herren (Jahveh) din Guds (Elohims) sabbat. Då ska du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din tjänare eller din tjänarinna, din boskap eller invandraren inom dina portar (i dina städer). För [under] sex dagar färdigställde (gjorde, arbetade; – hebr. asah) Herren (Jahveh) himlarna och jorden, havet – ja, allt som finns inom dem. Men han vilade under den sjunde dagen. Det är därför Herren (Jahveh) har välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helgad dag (avsatt den som en speciell dag). [1 Mos 2:2-3] [Det inledande ”för” är det hebreiska ki. Det anger motiveringen till sabbaten. Hebr. asah har en vid betydelse av att göra, avskilja, ordna, arrangera, tillförordna och färdigställa. I det här fallet inkluderas allt Gud gjorde de sex skapelsedagarna. Med himlarna avses, när det specifikt kombineras med jorden och havet, allt som finns ovanför jorden.] [ Sabbaten – rabbinska tolkningar Det judiska folket firar sabbat från fredag kväll då solen går ner fram till lördag kväll en timma efter solnedgången. Det är ett dygn då man avstår från arbete och istället umgås med familjen och går till synagogan. Inom judendomen finns idag 39 melachot. Det är 39 aktiviteter som är förbjudna att göra på sabbaten. Bland dessa regler finns beskrivet att man t.ex. inte ska skriva, radera, bygga, släcka eller starta en eld, osv. Detta innebär att sabbatsljusen måste tändas innan sabbaten börjar på fredagskvällen. Detta ska göras 18 minuter före solnedgången. Även att trycka på en strömbrytare räknas av rabbiner som att göra upp en eld (eftersom analoga brytare historiskt sett alstrade en gnista). Ortodoxa judar låter därför spisen vara påslagen på 80 grader hela sabbaten, så man kan värma maten som är tillagad och förberedd innan. Av samma anledning är det förbjudet att köra bil, inte för att bilen rör sig, utan för att motorn alstrar gnistor. Hissar har ”sabbats-läge” och stannar på varje plan, för att man inte ska behöva bryta mot de ortodoxa judarnas tolkning av sabbatsbudet att trycka på en knapp. Dagens judiska rabbiner lär att icke-judar inte behöver följa sabbaten på samma sätt som judarna gör. Ingenstans i Nya testamentet (eller i GT för den delen) står det att man ska hålla sabbatsbudet på detta sätt. När dessa frågor diskuteras på apostlamötet i Jerusalem säger Jakob att ”inte göra det svårt för hedningarna” och sabbaten finns inte med bland de fyra punkter som nämns i brevet till hedningarna, se Apg 15:19-20. Sabbatsbudet är ett ”tecken” mellan Herren och israeliterna, se 2 Mos 31:12-13. Jesus säger att människan inte är till för sabbaten, utan att sabbaten är till för människan, se Mark 2:27. Vi behöver en dag av vila, en dag att söka Gud enskilt och fira gudstjänst tillsammans med familjen. Se även Kol 2:17Rom 14:51 Kor 8:9.] Hedra (värdera högt, visa vördnad och respekt för) din far och din mor. Då ska du få leva länge i det land som Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) ska ge dig. [Detta bud har både att göra med vördnad för Gud och vördnad för människor. För små barn är föräldrarna deras ”gud”. Ett barn lär sig att vörda Gud genom att vörda sina föräldrar. Genom livet förändras betydelsen av att ”vörda sina föräldrar”. För ett litet barn är att vörda att lyda, som vuxen att ha en jämlik relation och när föräldrarna blir äldre att ta hand om dem.] Du ska inte mörda (hebr. lo ratsach). [Det finns olika hebreiska ord för att döda. Hebreiska ratsach som används här syftar på en överlagd viljemässig handling att mörda en annan människa, men inkluderar även vållande till annans död. För att avgöra om det var olyckshändelse eller mord skulle den som orsakat en annan människas död ta sig till en av de sex fristäderna och där invänta rättegång som prövade fallet, se 4 Mos 35. Eftersom brottet är allvarligt krävdes inte bara ett vittne utan två. Om det var mord var påföljden dödsstraff. Allt detta beskrivs i 4 Mos 35 där det även ges olika exempel på hur lagen ska tolkas. Västvärldens rättssystem bygger på dessa principer och i Sverige finns tre grader av brott mot liv och hälsa: mord, dråp och vållande till annans död. Anledningen till att mord är fel ges i 1 Mos 9:6: Människan är Guds avbild, och den som tar någon annans liv gör ett angrepp på Gud själv och hans avbild. Den inflytelserika King James Bible använde det engelska ordet ”kill” istället för ”murder”, vilket lett till att detta bud ibland tolkats som ett förbud att döda något levande. Eftersom plantor ska ätas och djur kan offras kan det inte betyda att inget liv får tas. Nästa kapitel föreskriver också att en skyldig mördare ska dömas till döden efter en rättvis dom (se t.ex. 2 Mos 21:121415) och då används ett annat hebreiskt ord för att ”döda” (hebr. mot) gärningsmannen, vilket gör att detta bud inte kan användas för att tala mot dödsstraff. Även i krig används andra hebreiska ord för att döda. Eftersom summan av Guds ord är sanning, se Ps 119:160, måste vi se vad andra stycken i Bibeln säger om dödsstraff och krig. Två passager som ger vägledning finns i Rom 13:1-5 och Matt 5:44. Medicinska framsteg har också lett till nya moraliska dilemman vad gäller dödshjälp, abort, livsuppehållande behandling osv.] Du ska inte begå äktenskapsbrott. [Lagen skiljer mellan äktenskapsbrott (som handlar om sexuell otrohet mellan gifta) och otukt (som handlar om annan sexuell synd). Båda är synder, men konsekvenserna av dem är olika. Ofta benämndes äktenskapsbrott som ”den stora synden”, för den splittrar familjer och upplöser samhällen.] Du ska inte stjäla. Du ska inte bära falskt (hebr. sheqer) vittnesbörd mot din nästa (hebr. rea). [Även om det är moraliskt fel att ljuga (Ords 12:2215:5Ps 101:7), så är det falskt vittnesbörd i domstolen som är huvudbetydelsen här.] Du ska inte ha begär till (avundas, åtrå) din nästas hus (familj och ägodelar). Du ska inte ha begär till hans fru, hans tjänare, hans tjänarinna, hans oxe, hans åsna, eller något annat som tillhör din granne (bekante, vän, landsman).